FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.

Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att klarlĂ€gga vilka förutsĂ€ttningar och grundvĂ€rden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. HĂ€r belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, bĂ„de deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgĂ„ngsvĂ€rdena nĂ„gra implicita som pĂ„verkade designen av organisationen och vilka var de i sĂ„dana fall?AnvĂ€ndes nĂ„gon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen pĂ„? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmĂ€n eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmĂ€n? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförĂ€ndring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen Ă€r en bra utgĂ„ngspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hĂ€nger ihop. Modellen pĂ„minner oss om att strukturen alltid Ă€rknuten till andra komponenter i organisationen.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Aktuell forskning visar att organisationen av Àmnet svenska som andrasprÄk Àr en faktor som pÄverkar flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Studien syftar till att utröna hur organisationen av Àmnet Àr utformad, av verksamma rektorer, pÄ ett antal skolor samt att jÀmföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkÀter. EnkÀterna var kvalitativa till karaktÀren.

Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att pĂ„verka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. NĂ€r det kommer till intern kontroll Ă€r varken lagen eller rekommendationen sĂ€rskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll Ă€r. BĂ„da regelverken bygger pĂ„ det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillĂ€mpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n implementeringen av SOX och dĂ„ med fokus pĂ„ intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillĂ€mpningen av Koden.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Syftet med den hÀr studien Àr att, med utgÄngspunkt i vÄra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan anvÀndas för att uppnÄ organisk tillvÀxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta rÄd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillvÀxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tvÄ koncerner, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. DÄ fÄ studier tidigare gjorts kring organiskt tillvÀxt i koncerner Àr studien gjord utifrÄn en abduktiv ansats med vÀxelvis insamlande av data och relevanta teorier frÄn flera olika forskningsomrÄden. En teoretisk syntes har dÀrefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..

denna studie undersöks hur ledare arbetar med medarbetarsamtal för att utvecklamedarbetare och organisationer. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i ledarnasuppfattning om hur de anvÀnder medarbetarsamtalet som ett hjÀlpande verktyg för att fÄ greppom hur medarbetare och organisationen kan arbeta mot samma mÄl och utveckling. För att tareda pÄ vÄr frÄga har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod medsemistrukturerade interjvuer. Vi har pratat med 7 olika ledare som arbetar pÄ tvÄ olikaorganisationer. I vÄr studie har de tillfrÄgade varit positiva och ansett att medarbetarsamtal Àrett viktigt verktyg för att utveckla medarbetare och organisationen men Àven ett viktigt sÀtt attfÄ fram feedback pÄ hur medarbetarena uppfattar ledarna.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet Àr att förstÄ offentlig sektor genom att fokusera pÄ en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, nÀrmare bestÀmt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förÀndringar som skett inom offentlig sektor de senaste Ären, och dels genom att ta del av berÀttelser frÄn aktörer med olika perspektiv frÄn förskolans vÀrld. De olika aktörerna Àr förÀldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrÄn ett narrativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr deras subjektiva berÀttelser om förskola har stÄtt i fokus.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

FörÀndringar Àr ett aktuellt Àmne som dagens organisationer ofta stÀlls inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar Àmnet förÀndringsmotstÄnd och undersökningen Àr gjord utifrÄn ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgÄ förÀndringsmotstÄnd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer pÄ ledningsnivÄ i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptÀcker motstÄnd vid förÀndringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstÄnd samt hur och varför ledningen hanterar motstÄnd vid en förÀndring.