Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestÄtt av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för NÀringslivshistoria pÄ uppdrag av ICA. FrÄgestÀllningarna har handlat om hur mÀnniskor inom ICA framstÀlls, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat pÄ webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stÀrka sjÀlvbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi.

För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvÀrdera en IT-investering dÄ denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv Àr det viktigt att vÀlja den investering som passar just deras organisation och dÀrför Àr det viktigt med rÀtt information sÄ att valet blir rÀtt. DÀrför Àr det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas dÀrför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.Resultatet visar nÄgot olika kriterier uppkommit frÄn de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkÀtundersökning har det kunnat göras en jÀmförelse mellan de rÄdande Äsikterna pÄ företagen och det som litteraturen sÀger.

Syftet med uppsatsen Àr att studera i vilken omfattning teorin för den grÀnslösaorganisationen kan appliceras och förbÀttra FMLOG: s förmÄga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara pÄ vilket sÀtt ?Den grÀnslösa organisationen?pÄverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frÄgor:1. I vilken grad pÄverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till grÀnslös organisation?För att besvara dessa frÄgor har gjorts en litteraturstudie och en enkÀtundersökning, somteoretisk koppling har anvÀnts Ron Ashkenas ?Den grÀnslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgÄr att det finns möjlighet att applicera den grÀnslösaorganisationsteorin pÄ Försvarsmaktens logistikorganisation.

Title: Reward systems and Commitment-A study of Eniro 118 118, Ernst & Young and Henses men'sfashion.Authors: Marlene Backlund, Vida Miraftab & Marcus SvenssonSupervisor: Arne SöderbomCourse: Dissertation 15 ECTSKey words: incentive programs, commitment and justicePurpose: The purpose of the study is to learn about the relationship betweenrewards and employee commitment in the case companies.Method: We have chosen to design the study, from a hermeneutic visibleway, and the essay approach is abductive. Study research methodis qualitative. We have chosen the method of interview in the casestudy. Theory: The thesis theoretical framework is separated into two main parts,incentive systems and commitment. The chapter is summarized ina model.Empirical method: A total of nine interviews conducted, three interviews in three casecompanies.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka utröna vilka förvÀntningar och krav skolan stÀller pÄ förÀldrarna gÀllande deras engagemang för sina barns skolgÄng, samt föra en analytisk diskussion gÀllande om kraven och förvÀntningarna Àr rimliga eller ej. Sex grundskolelÀrare intevjuades och resultatet visar att lÀrarna i olika hög grad stÀller krav eller har önskningar om att förÀldrarna ska samarbeta med skolan. För lÀrarna innebar samarbetet att förÀldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina lÀxor, rapporterar frÄnvaro samt Àr öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats Àr att det samarbete som lÀrarna beskriver kan anses rimligt att förÀldrarna stÀller upp pÄ, i den mÄn de kan, eftersom det gynnar eleverna. LÀrarna sÄg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist pÄ resurser.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Rapporten Àr sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhÄlla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som Àr bristfÀllig i sin struktur eller sitt innehÄll riskerar Àventyra patientsÀkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmÀnsjuksköterskans uppfattning om innehÄllet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades pÄ en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. PÄ frÄgan vad en rapport innehÄller pÄ avdelningen framtrÀdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vÄrd) med sex underkategorier. Under frÄgestÀllningen hur den ideala rapporten ser ut sÄgs de tvÄ huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehÄll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansÄgs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang. Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.

Kunskapsöverföring har lÀnge skett bland hantverkare och familjeföretagare, till lÀrlingar eller yngre generationer. Det Àr först pÄ senare tid det finns ett begrepp för aktiviteten och en större medvetenhet bland företagsledare. (Hansen et al 1999:106) Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet kunskapsöverföring samt inringa faktorer som pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer. Dessutom vill vi undersöka hur avbrutet ledarskap pÄverkar en organisations utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie har vi intervjuat de fyra senaste ordförandena för studentorganisationen AIESEC Uppsala samt studerat material frÄn samma organisation angÄende kunskapsöverföring.Vid en diskussion kring kunskapsöverföring funderade en av respondenterna kring hur varje ledare vill pÄverka organisationen, samtidigt som det Àr viktigt för denna ledare att förstÄ sin del i sammanhanget.

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

I detta arbete jÀmförs explicit och förmedlande (conveyance) inlÀrningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de pÄverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar frÄn början av 1970-talet visar pÄ hur aktivt lÀrande ökar deltagarens engagemang jÀmfört med vid passiv explicit inlÀrning. Mitt praktiska arbete bestÄr i att ta fram tvÄ olika inlÀrningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana dÀr spelaren fÄr prova sina fÀrdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik pÄ Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlÀrning Àr jÀmförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstÄr mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, sÀrskilt i utbildningssammanhang dÀr syftet Àr att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förstÄelse för uppgiften..

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].