Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att anvÀnda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrÄn en studie av vilka förutsÀttningar SödertÀlje kommun samt Eskilstuna kommun har för att anvÀnda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska kÀllorna Àr skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmÀnna teorin sammanstÀlls i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter pÄverkar överrapportering mellan sjukvÄrdspersonal pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Syftet Àratt kunna förstÄ överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag pÄ strukturförbÀttringar sÄ att dessa överrapporteringar kan effektiviseras bÄde tid- och energimÀssigt. Det leder till studiens andra syfte, nÀmligen att ge förslag pÄ hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett sÄ kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och dÀrför finns det inte heller en bestÀmd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag pÄ vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta..

Ökande globalisering och minskande intrĂ€desbarriĂ€rer har förĂ€ndrat konkurrensbilden i mĂ„nga branscher. För att stĂ€rka sin konkurrenskraft vĂ€ljer dĂ€rför mĂ„nga organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgĂ„enden och uppköp. Med fördelarna med samgĂ„enden och uppköp följer tyvĂ€rr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anstĂ€llda pĂ„ Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgĂ„ende och tvĂ„ uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. DĂ€refter analyserade jag vad som kĂ€nnetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

FöretagsförvÀrv tillhör vardagen numera. Trots alla förvÀrv som genomförts och all forskning som bedrivits inom omrÄdet, misslyckas fortfarande mÄnga företag att pÄ ett effektivt sÀtt föra samman tvÄ olika organisationer till en enhet. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken roll kultur och organisationsdesign har vid internationella företagsförvÀrv samt undersöka pÄ vilket sÀtt de kan bidra till utvecklingen, implementeringen och förverkligandet av strategin för den nya organisationen. FöretagsförvÀrvet mellan före detta svenska AGA och tyska Linde har legat till grund för vÄran undersökning. MÄnga faktorer bÄde inom och utanför organisationerna pÄverkar valet av strategi och hur utformningen av den nya organisationen skapas och genomförs.

OmrÄde: Utvecklingen idag gÄr allt snabbare vilket gör att företag behöver bli mer konkurrenskraftiga, ett sÀtt att bli det Àr genom innovation. Det krÀver ett aktivt stÀllningstagande och ett sÀtt att genomföra detta Àr med hjÀlp av innovationsprocesser. Ett annat konkurrensverktyg som blir alltmer viktigt Àr design. Dessa tvÄ begrepp gÄr att bryta ner i en rad faktorer och kan ses ur flera persektiv.Syfte:  Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ skillnader och likheter mellan innovations- och designprocesser samt se hur de kan komplettera varandra.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med tre olika företag. Dessa tre företag har sedan analyserats och jÀmförts med teori och med varandra.

Bakgrund: Dagens samhÀlle Àr i förÀndring, vilket av forskare har kallats att det gÄtt frÄn det moderna till det postmoderna samhÀllet (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förÀndring bland annat inneburit att de mÄste internationaliseras, det vill sÀga starta engagemang pÄ utlÀndska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsstÀllande förklaringsvÀrde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar vÄr studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger pÄ en studie av tillverkningsföretag och Àr dÀrmed applicerbar pÄ denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvÀrde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat pÄ etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursÄtagande Àn vad som hÀvdas i teorin.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer dÀr de mÄste ta beslut. FrÄgan Àr vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen vÀljer, vilka beslutskriterier anvÀnds? Ju bÀttre insikt den sÀljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bÀttre kan de pÄverka inköpsbeslutet.Inom hotellbranschen Àr sÀsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vÄr uppdragsgivare Björkbacken KaraktÀrshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förstÄelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare anvÀnder sig av nÀr de vÀljer konferensanlÀggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgÀster.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva organisationers vÀg till beslut och vad de efterfrÄgar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den.Metod: VÄrt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssÀtt.

NÀr det gÀller utbildning Àr det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fÄtt en grundlÀggande allmÀnbildning och man har lÀrt sig att handskas med stora mÀngder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. FörmÄgan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lÀrt sig genom utbildning och som pÄverkar sÀttet de arbetar. Det Àr ocksÄ erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lÄng tradition av att arbeta med familjer, dÀr kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vÀgledande. Under de senaste Ären har det skett en kursÀndring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svÄrigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero pÄ att det upplevs tidkrÀvande och att behandlare saknar kompetens. Den hÀr uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvÄrdsmottagning.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet har dÀrefter analyserats med hjÀlp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i Ätta huvudteman och utifrÄn dessa teman utkristalliserades följande fyra omrÄden; Det personliga Àr politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

IntensivvÄrdens komplexa natur innebÀr att det dagligen uppstÄr situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rÀtt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvÄrdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehÄllsanalys anvÀndes för att fÄ fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som pÄverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.