Detta Àr en kandidatuppsats som behandlar Àmnet Knowledge Management ur ett sjukhusorganisatoriskt perspektiv. Kunskap Àr en av byggstenarna för att sjukhusen ska kunna erbjuda patienter bÀsta möjliga vÄrd. Det Àr dÀrför mycket viktigt att ta vara pÄ den kunskap som finns inom sjukhuset och utnyttja den pÄ bÀsta sÀtt. PÄ sjukhus runt om i Sverige pÄgÄr en stÀndig kamp mot ökade vÄrdköer, ökad stress pÄ akutmottagningarna och ett minskat utrymme för patientkontakt. Det finns ett stort behov av att kunna hantera alla dessa svÄrigheter utan att nödvÀndigtvis öka sjukhusets resurser.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssÀtt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien Àr en utvÀrdering pÄ individnivÄ av hur arbetssÀttet pÄverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades dÀrefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssÀttet, delvis pÄ grund av hur pengarna satsades, men det framfördes Àven kritik betrÀffande innehÄllet.

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehÄllsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair anvÀnder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i bÄde övergripande och konkreta rÄd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjÀlp av socialamedier mÄste de lyssna pÄ sin publik. Sociala medier gÄr ut pÄ interaktion, inteenvÀgskommunikation.

De flesta organisationer anvÀnder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisation. NÀr en organisation har tvÄ eller flera informationssystem som Àr fristÄende frÄn varandra riskerar man att hamna i en situation dÀr ett behov att koppla ihop dessa uppstÄr. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgÀnglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö pÄ arbetsplatsen. Arbetsgivare Àr enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfÀrdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpÄbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet dÀr examensarbetet omfattar 15 poÀng. Studien Àr genomförd pÄ ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var ocksÄ att undersöka ledningens och medarbetarnas syn pÄ arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö pÄ arbetsplatsen. Arbetsgivare Àr enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfÀrdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpÄbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet dÀr examensarbetet omfattar 15 poÀng. Studien Àr genomförd pÄ ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var ocksÄ att undersöka ledningens och medarbetarnas syn pÄ arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Fokus under karlÀggningen lÄg pÄ: uppgiftsfördelning, engagemang och informationsflöde för att undersöka hur arbetsmiljöarbetet nÄr ut till de olika anstÀllningsnivÄerna i organisationen.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen Àr en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. NÀr anstÀllda bidrar till organisationens utveckling ökar Àven deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbÀttras. Nya tjÀnster, produkter och förbÀttringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbÀttring för att utveckla organisationen. Vi vill ocksÄ bidra till kunskap inom omrÄdet som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv ansats för att fÄ bÀttre förstÄelse för problemet och för att det Àr mest lÀmpligt i förhÄllande till problemets karaktÀr.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram Àr vanlig. De modeller och verktyg som anvÀnds Àr noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte Àr inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förstÄelse för vilka processer som startar och vad som hÀnder bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstÀmning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förvÀntningar inom organisationen pÄ inventeringens resultat, samt pÄ de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.

Det fenomen som varit föremÄl för den hÀr studien Àr psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning pÄ tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse av hur medarbetarna i den hÀr specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frÄgestÀllningar som studien Àmnar besvara Àr:-Vad innebÀr en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhÄllningssÀtt.

Det Àr svÄrt att fÄ en organisation och dess individer att enas om vad som gÄr att mÀta, vadsom Àr viktigt att mÀta och framförallt hur man ska mÀta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns nÄgra upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt sÄledes se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. FrÄgestÀllningen utgÄr frÄn vÄrt syfte och delas upp i tremindre frÄgor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frÄgor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket Àr?2.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.

PersonalomsÀttning Àr kostsamt för de allra flesta organisationer och dÀrför kan det vara av intresse att kunna berÀkna och planera hur organisationen skall fÄ lojal personal. Syftet med studien var att arbeta fram kvantifierbara verktyg i form av prediktorer som kunde anvÀndas för att predicera lojalitet till arbetsgivaren (mÀtt med tre utfallsmÄtt). Lojalitet förstÄs hÀr som personals benÀgenhet att stanna i organisationen dÀr de arbetar. Delar av levnadsnivÄundersökningen 2000 anvÀndes som datamaterial. En ansats görs till att undersöka möjligheten att predicera lojalitet hos medarbetare genom 16 prediktorer.

Den offentliga sektorn i Sverige har prÀglats av förÀndring och turbulens sedan slutet av 1980-talet dÀr rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgÄngsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret Àr en modell som anammats och det rÄder delade meningar kring modellen och dess anvÀndande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det Àr en modell som kommer uppifrÄn i organisationen dÀr de anstÀllda har liten pÄverkan. Arbetssituationen mellan olika nivÄer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i Äk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhÀllsfrÄgor och vilka frÄgor som intresserar samma mÄlgrupp. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag anvÀnt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av tvÄ undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och vÀrderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssÀtt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten.