Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Syftet med denna studie var att beskriva hur förÀndringsledare ska hantera kritiska faktorer i förÀndringsprocesser för att sÀkerstÀlla att förÀndringsprocesser nÄr lyckade resultat. Studien avgrÀnsades mot att bara studera kritiska faktorer under implementeringen av en förÀndringsprocess och kritiska faktorer under implementeringen identifierades till kommunikation, engagemang, förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsbenÀgenhet. En teoretisk och en empirisk studie genomfördes. Den teoretiska studien omfattade teori om de fyra kritiska faktorerna inom omrÄdena utveckling och lÀrande i organisationer, ledarskap och utveckling, affÀrsprocesshantering och förÀndringsarbete. Den empiriska studien omfattade 22 stycken intervjuer med ett fallstudieföretag som nÀr denna studien gjordes nyligen hade implementerat en förÀndringsprocess.

VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.

Organisationer och verksamheter kan ses som nÄgot komplext nÀr det Àr mÀnniskor som dagligen verkar dÀr, vilket i sin tur kan skapa bÄde positiva och negativa hÀndelser, i den meningen att mÀnniskor kan agera förutsÀttlöst och har dÀrmed stÀndigt en rad idéer som pÄ ett eller annat sÀtt kan pÄverka hela organisationen i nÄgon riktning.Syftet med denna studie Àr att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i TorshÀlla Golfklubb. För att dÀrefter sist i arbetet framföra förslag pÄ hur de kan förÀndra sina arbetsprocesser.I studien har jag valt att anvÀnda mig av primÀra och sekundÀra kÀllor, dÄ den empiriska studien i form av frÀmst observationer och samtal utgör den primÀra delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundÀra delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin sÀger angÄende mitt valda problemomrÄde för att sist göra en analys av organisationen.Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt har pÄverkat organisationen i nÄgon riktning. Faktorer som i slutÀndan gjort att anstÀllda sagt upp sig frÄn verksamheten pÄ grund av att de inte kÀnt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete pÄ en bra och konstruktivt sÀtt. NÄgot som dock organisationen numera Àr medveten om och dÀrmed börjat sitt arbete mot en förbÀttrad framtid.De ÄtgÀrdsförslag som jag under studiens gÄng kommit fram Àr organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis dÄ 2 gÄnger i veckan till att börja med.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur bestÄr av tvÄ bestÄndsdelar; kulturinnehÄll samt kulturuttryck. Dessa bestÄndsdelar pÄverkar varandra kontinuerligt. KulturinnehÄllet bestÄr av fyra kÀrnelement; grundlÀggande antaganden, vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehÄller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i Ärskurs tvÄ kom det upp Äsikter om att skolan var trÄkig. Vid nÀrmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste Ären sjunkit och att jag Àndrat mitt sÀtt att lÀgga upp arbetet för eleverna.Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förÀndrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssÀtt. De arbetssÀtt inom freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att lÄta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att lÄta elevens arbete fÄ en tydlig mottagare.Teori: För att tolka analysera och förÀndra praktiken anvÀndes aktionsforskning. För att förstÄ praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillÀmpats.Metod: För att samla in det empiriska materialet anvÀndes loggbok som Àr ett av verktygen inom aktionsforskning.

Dagens stora bolag bestÄr ofta av en stor mÀngd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mÄl, vilket innebÀr att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom nÄgon form av styrsystem och i de fall dÀr enheterna i organisationen har ett resultatansvar Àr en möjlighet till detta internpriser. Ofta Àr det dock internprissÀttning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sÀllan diskuteras de olika tjÀnstefunktioner som ofta finns inom organisationen. DÀrför fokuserar denna studie pÄ hur de företag som utvÀxlar tjÀnster internt arbetar med internprissÀttning av dessa interna tjÀnster.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer pÄverkar förskolebarn i mötet med sagan. FrÀmst uppmÀrksammas hur förskolebarn reagerat pÄ varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fÄnga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om Àmnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes pÄ en förskola dÀr samtliga barn observerades under de aktuella tillfÀllena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfÀllen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades Àven vid andra tillfÀllen nÀr de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

PĂ„ grund av ett stĂ€ndigt tilltagande intresse för den svenska fjĂ€llvĂ€rlden ökar antalet mĂ€nniskor som vistas i fjĂ€llen. NĂ„got som bidrar inte bara med en rikare fritid för fjĂ€llturisterna utan Ă€ven fler arbets- och inkomsttillfĂ€llen Ă„t samhĂ€llet. För att alla dessa mĂ€nniskor ska kunna kĂ€nna sig trygga om en olycka intrĂ€ffar finns fjĂ€llrĂ€ddningen. Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur fjĂ€llrĂ€ddningen ska kunna organiseras pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt. Är det genom den nuvarande organisationen i polisens försorg eller finns det andra lösningar? Rapporten Ă€r inriktad mot fjĂ€llrĂ€ddningen i JĂ€mtlands lĂ€n och baseras pĂ„ information inhĂ€mtad huvudsakligen frĂ„n intervjuer, myndigheters och organisationers webbsidor samt en proposition som behandlar omorganisering av fjĂ€llrĂ€ddning .

Under studier pÄ universitetsnivÄ lÀggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. DÄ universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och pÄ grund av detta Àr olika vÀl förberedda för yrkeslivet nÀr de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestÀmningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgÄngspunkt i denna samlat in data genom enkÀter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anstÀllda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer sjÀlvbestÀmmande. En vital förutsÀttning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning Àr upplevelserna hos de anstÀllda.Detta Àr en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det Àr som pÄverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrÄn fem fallstudier utförda i organisationer och branscher dÀr empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit Àr att empowermentsatsningar inte automatiskt fÄr ett positivt utfall. Olika sÀtt att genomföra empowerment fÄr olika konsekvenser och upplevs pÄ olika sÀtt av de anstÀllda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anstÀllda kÀnner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de kÀnner att deras insatser Àr betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.