Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Följande uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av Göteborgs SpÄrvÀgar med syfte att kartlÀgga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, dÄ kvinnor idag Àr i en klar minoritet i organisationen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi under arbetets gÄng anvÀnt oss av tre övergripande frÄgestÀllningar: ?Hur upplever förarna sin situation pÄ arbetsplatsen med fokus pÄ de kvinnliga medarbetarna, bÄde svÄrigheter och möjligheter samt potential till förÀndring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som pÄverkar manliga och kvinnliga förare pÄ olika sÀtt? Vilka Àr i sÄ fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen Àndra arbetsförhÄllandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom tvÄ kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med tvÄ arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av bÄde mÀnnen och kvinnornas syn pÄ verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Syftet med undersökningen Àr att se om det finns nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförÀndringsfrÄgan gÀllande Ärskurs 9. Jag vill Àven studera hur pass integrerade klimatfrÄgorna Àr i skolan med fokus pÄ hur undervisningen ser ut gÀllande konsekvenser och ÄtgÀrder med fokus pÄ undervisningen i samhÀllskunskap. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder: intervjuer och enkÀter. EnkÀtundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmÀssigt valda elever. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgorna: hur förhÄller sig eleverna till klimatförÀndringsfrÄgan? Syns det nÄgon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhÄller sig till begreppet klimatförÀndringar? Hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i samhÀllskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fÄtt information om begreppet klimatförÀndringar frÀmst genom TV och i tidningen.

Syftet med vÄr undersökning var att studera om processinriktat skrivarbete kan förÀndra elevers lust, motivation och förmÄga att arbeta med text. Vi genomförde vÄra studier i en Ärskurs 9 och en Ärskurs 4-6 i tvÄ olika skolor med sammanlagt 33 försökspersoner. Textuppgiften för eleverna handlade i huvudsak om att skriva brev till tvÄ andra nordiska lÀnder, Finland och Island. Eleverna fick i början och i slutat av projektet svara pÄ en enkÀt. Under projekttiden skrev eleverna loggbok, som ibland innehöll specifika frÄgor om det som just dÄ behandlades.

Nya teknologiska förutsÀttningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jÀmfört med den tidigare monologen frÄn organisationen. I och med detta sker kommunikation pÄ andra vilkor och under en kris blir dÀrför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och kÀnslor. Detta kan innebÀra att de mÄste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens kÀnsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters kÀnslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger pÄ Findus Facebooksida, dÀr anvÀndarkommentarer och svar frÄn Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrÄn de kÀnslotyper och de responsstrategier de uttrycker.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

Ledarskap Àr viktigt i dagens organisationer dÄ dessa möter stÀndiga förÀndringar. Olika former av ledarskapsutveckling anvÀnds för att uppnÄ ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa fÄr för faktiskt utfall utvÀrderas sÀllan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan ett ledarskapsprogram haft pÄ deltagarnas ledarskap och hur de kunnat anvÀnda detta i organisationen samt vad som krÀvs efterÄt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska fÄ effekt. Studien baseras pÄ sex intervjuer med deltagare frÄn ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.

Det som motiverar en mÀnniska behöver inte motivera en annan, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar en mÀnniskas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkÄr. Teorin som har anvÀnts Àr inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. UtifrÄn denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan lÄg till grund för pÄstÄendena i enkÀten. Metoden som anvÀndes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större pÄverkan Àn yttre motivation för ideellt engagemang.

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan arbetsmotivation och arbetsengagemang samt hur skilda yrkestillhörigheter pÄverkar utfallet. Studien genomfördes pÄ ett företag i byggbranschen med sammanlagt 72 anstÀllda varav 54 deltog i undersökningen och fokus lÄg pÄ inre motivation, arbetsengagemang samt branschens tvÄ huvudsakliga yrkeskategorier; tjÀnstemÀn och yrkesarbetare. Inre motivation har mÀtts med enkÀten Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) som grundar sig pÄ Self-Determination Theory. Arbetsengagemang mÀttes med hjÀlp av en förkortad version av enkÀten Utrecht Work Engagement Scale (UWES). Resultatet visade att inre motivation var positivt relaterat tillarbetsengagemang och tjÀnstemÀn visade genomgÄende högre grad av inre motivation och arbetsengagemang i jÀmförelse med yrkesarbetare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka medarbetare och cheferssubjektiva syn pÄ för- och nackdelar med behovsarbetsrotation ochdet nuvarande arbetssÀttet pÄ ett bildelslager.Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr det empiriskaresultatet baseras pÄ tio semistrukturerade intervjuer medmedarbetare och chefer pÄ ett bildelslager om deras syn pÄ för- ochnackdelar med sitt nuvarande sÀtt att organisera arbete samtarbetsrotation.Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektivauppfattningar om de tvÄ arbetssÀtten ofta skiljer sig Ät, men att enviss samstÀmmighet kan urskiljas inom flera omrÄden. Det blevocksÄ tydligt att medarbetares instÀllningar till förÀndring skiljdesig Ät mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonernaser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetetsom för- och nackdel med det nuvarande arbetssÀttet. En fördelrespektive nackdel med arbetsrotation Àr enligt chefer ochmedarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan fÄ rotera tillmer slitsamma uppgifter Àn tidigare.UtifrÄn teori och resultat kunde tendenser till att organisationenskulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. FrÀmstpÄ grund av att medarbetare dÄ kan fÄ bÀttre insikt ihelhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiveradesamt för att organisationen kan lÀra sig mer om de anstÀllda.

Studiens syfte var att undersöka arbetstrÀningsprocessen i en privat organisation som arbetar med arbetstrÀning. Vi undersökte Àven vad företaget gjorde för att fÄ mÀnniskor anstÀllningsbara och hur den privata aktören motiverade de arbetslösa till arbetstrÀning. För denna studie anvÀndes en kvalitativ ansats, dÀr vi anvÀnde oss av bÄde observationer och semistrukturerade intervjuer. Observationer gjordes för att fÄ en överblick över hur arbetstrÀningsprocessen gÄr till, vidare intervjuades fem nyckelpersoner frÄn organisationen. Resultatet frÄn undersökningen visar att organisationen försöker fÄ de individer som arbetstrÀnar att vÀxa som mÀnniskor samt att individerna ska bli anstÀllningsbara.

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.