Syftet med detta arbete Àr att undersöka och reflektera över vad nÄgra representanter för dagens gymnasieelever anser kÀnnetecknar en bra lÀrare. Min önskan Àr att fÄ mer kunskap om och större insikt i hur jag sjÀlv kan bli en bra lÀrare, dÄ det Àr viktigt för mig i min roll som lÀrare pÄ en yrkesgymnasieskola.För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lÀrare kÀnnetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans Ärskurs tvÄ och tre.Respondenterna tror, att den gemensamma nÀmnaren för att vara en bra lÀrare Àr engagemang och anser, att olika lÀrare kan vara bra fast de undervisar pÄ olika vis. Det Àr svÄrt att kort sammanfatta vad det innebÀr att vara en bra lÀrare, men möjligen kan man sÀga, att en bra lÀrare Àr en sjÀlvstÀndig, inkÀnnande mÀnniska med god Àmneskunskap samt stort engagemang. Det Àr bara att konstatera att lÀrarens uppgift Àr svÄr och komplex. Det Àr en bred uppsÀttning egenskaper som kÀnnetecknar en bra lÀrare..

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmÀrksammat, bÄde av IT-företag och av fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har pÄverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn pÄ hur offshoring kan pÄverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har pÄverkats genom förbÀttrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

 Denna studie tar sin utgÄngspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet pÄverkade deras fritid.  DÀrför genomfördes en kvalitativstudie med fokus pÄ intervjuer i syfte att fÄ kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svÄrt att koppla bort arbetet pÄ sin fritid. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie Àr; vad Àr det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid pÄverkas negativt av arbetet? Vad Àr orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska pÄverkas negativt av arbetet?Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gÀllande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De kÀnner sig ensamma i sitt arbete och upplever lÄg grad av socialt stöd men Àven otydliga krav.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av nÀringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete stÄr inför en omfattande förÀndring som en del av organisationens strategi för att uppnÄ en lÄngsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krÀvs en kompetensutvecklingsstrategi som Àven den premierar lÄngsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet Àr uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mÄl- Vad kan göras för att frÀmja organisatoriskt lÀrande inom grupperingen- Vad kan göras för att frÀmja det individuella lÀrandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet Àr genomfört med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av en empirisk studie.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjÀlp av frÄgorna; hur har den politiska inriktningen i USA pÄverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? PÄ vilket sÀtt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mÄl har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod anvÀnds eftersom den Àr inriktad pÄ att se förÀndringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgÄr frÄn de tvÄ begreppen makt och diskurs som bÄda pÄ olika sÀtt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, frÄn Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengÀld har dessa presidenter i valen fÄtt den kristna högerns röster.

Organisationen X Àr en traditionell linjeorganisation dÀr en av linjerna arbetar uteslutande i projektform. Detta har lett till att vissa problem har uppstÄtt, exempelvis nya hierarkiska strukturer, ett oklart rapporteringsförfarande samt att kollisioner i produktionen har uppstÄtt. Uppdraget med detta examensarbete var att utforma en ny organisationsmodell som pÄ ett bÀttre sÀtt illustrerar organisationens starka projektverksamhet, dÄ den befintliga upplevdes som ofullstÀndig.UtifrÄn en teoretisk referensram som berörde organisationsstrukturella variabler samt projektvariabler utformades en analysmodell samt ett intervjuunderlag som anvÀndes vid fem personliga intervjuer.UtifrÄn det empiriska materialet visade det sig att den organisationsmodell som Organisationen X tidigare hade innan denna uppsats genomfördes, redan i hög grad illustrerade organisationens mer organiska och decentraliserade karaktÀr. Vi valde av den anledningen att utveckla den redan befintliga modellen, men pÄ ett bÀttre sÀtt visa Organisationen X starka projektverksamhet som pÄ ett tvÀrfunktionellt sÀtt berör organisationens fyra linjer..

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund Àr en ideell förening som stÄr inför stora utmaningar. Organisationen Àr i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har Àven en omfattande kommersiell verksamhet som stÄr för majoriteten av intÀkterna. Under senaste Ären har intÀkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu Àventyras organisationens lÄngsiktiga överlevnad om inte omfattande förÀndringar genomförs. Denna studie Àr menad att, med hjÀlp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar pÄ varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt lÀge.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lÀrandet och genom en jÀmförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lÀrande Àr mer fördelaktigt för elevernas tillÀgnande av faktakunskaper. Vidare var syftet ocksÄ att ta reda pÄ om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet frÄn den jÀmförande undersökningen.Musiskt lÀrande, att anvÀnda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, stÀlls i detta examensarbete mot det traditionella lÀrandet, som bygger pÄ ett reproducerande arbetssÀtt.72 elever i Ärskurs tre deltog i undersökningen och delades upp sÄ att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. BÄda lektionerna hade samma lektionsinnehÄll, eleverna fick lÀra sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkÀt, som satte deras faktakunskaper pÄ prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bÀttre resultat, visade pÄ bÀttre faktakunskaper, pÄ enkÀten.

Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.