Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör pÄ den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som Àgare. Fallföretaget i vÄr studie blev för sex Är sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förÀndringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förÀndringar som genomförts och med hjÀlp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förÀndringarna har mottagits i organisationen pÄ det sÀtt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer bÄde i fallföretaget och hos PE-Àgaren. Vi har i studien fÄtt reda pÄ att fallföretaget, utifrÄn direktiv frÄn de nya Àgarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur pÄverkar Àven arbetsgruppens och organisationens totala resultat. UtgÄngspunkten för studien Àr arbetslivets förÀndrade förutsÀttningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att Àven introduktionen antas ha fÄtt en mer framtrÀdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar pÄ att fördjupa sig i hur detta har pÄverkat introduktionsprocessen av nyanstÀllda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanstÀllda, försöker pÄverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, vÀrderingar och arbetssÀtt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information frÄn organisationens hemsida, tillhandahÄllna dokument samt intervjuer som dÀrefter tolkats och analyserats med hjÀlp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen Àr att Handelsbanken anvÀnder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanstÀllda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstÀmmer med organisationens behov.

Vid Uddeholm Tooling AB, som Àr belÀget i Hagfors, pÄgÄr flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den hÀr uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att mÄnga samtidigt pÄgÄende processer kan försvÄra lÀrandet och förstÄelsen för dessa i organisationen. Den framhöll Àven mellanchefernas betydelse vid förÀndringsarbete. PÄ plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under tvÄ dagar. Tio chefer intervjuades tvÄ och tvÄ, dÀr syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville Àven upptÀcka faktorer som pÄverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förstÄelse. De strategiska processerna pÄ Uddeholm Tooling AB Àr utvecklingsdagar, affÀrsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning.

Denna uppsats grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gÀllande IT i en organisation. Beslutsfattandet nÀr det gÀller IT pÄverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mÄl och metoder för att uppnÄ mÄlen. Att uppnÄ mÄlen Àr ingen trivial uppgift och Àr kantat av mÄnga problem. ITstyrning ses om en lösning pÄ dessa problem med beslutsfattande om IT dÀr den ska styras för att överensstÀmma med organisationens strategiska mÄl och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och vÄra centrala frÄgestÀllningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur Àr beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frÄgor utfördes en initial litteraturstudie dÀr vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

Organisationens mÄl Àr att de gÀster som kommer till hotell/konferensanlÀggningen skall bli behandlade som kungar. AffÀrsidén i organisationens lyder: "UrsÀkta ers majestÀt! Hos oss Àr alla gÀster kungar". För att fÄ gÀsterna att kÀnna sig som kungar krÀvs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstÀnk, kommunikation och förstÄelse mellan personalen.Studien Àr en fallstudie i förbÀttringsarbete och skall ge organisationen verktyg att anvÀnda i förbÀttringsarbetet. Syftet med studien Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbÀttringsomrÄde ska vidareutvecklas som ett projekt.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Medarbetarskap har fÄtt mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. MÄnga organisationer strÀvar efter att förbÀttra samarbetet inom och över avdelningsgrÀnserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergÄtt till att ta en mer aktiv roll i arbetet. EnkÀtundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet dÀr medarbetarskap undersöktes utifrÄn F. HÀllstén och S.

Hösten 2007 genomfördes denna jĂ€mstĂ€lldhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstĂ„s i relation till jĂ€mstĂ€lldhet. Den konkreta och övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Vilka hinder och möjligheter framtrĂ€der för jĂ€mstĂ€lldhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frĂ„gan stĂ€lldes följande frĂ„gor till mitt material: FramtrĂ€der det nĂ„gra skillnader inom organisationen som Ă€r relaterade till kön/genus? Hur framstĂ€lls kvinnor och mĂ€n i interntidningen? Vilka förestĂ€llningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkĂ€ter, dĂ€refter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gĂ€ller strukturer, ledarskap, symbolism och förĂ€ndring. Även teoretiska resonemang om systemförĂ€ndrande/systembevarande jĂ€mstĂ€lldhetsarbete applicerades pĂ„ materialet.

 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.