Företag och organisationer stÄr stÀndigt inför förÀndringar pÄ marknaden. För att följa marknadens svÀngningar och dÀrmed uppnÄ konkurrensfördelar mÄste företagen arbeta med stÀndiga förbÀttringar. De arbetar dÄ med att effektivisera sina arbetsprocesser och minimera sina kostnader. För att lyckas med stÀndiga förbÀttringar mÄste medarbetarna kÀnna sig motiverade och engagerade inför förÀndringarna. Problem som kan uppstÄ vid förÀndringar Àr medarbetarnas motstÄnd.

BÄde offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För mÄnga av dessa Àr ocksÄ mÄlsÀttningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den hÀr uppsatsen studeras en organisation som gÄtt frÄn att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgÄngsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Bakgrund: PÄ senare Är har man inom forskningen gÄtt frÄn att se projekt som ett verktyg till att se det som temporÀra organisationer. Genom detta nya synsÀtt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsÀttningar utefter vilka en projektledare har att arbeta frÄn. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall vÄga följa sin ledare Àr existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. DÄ den temporÀra organisationen ger projektledaren bestÀmda förutsÀttningar i dennes arbete borde Àven detta pÄverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen utifrÄn dennes roll och de förutsÀttningar som den temporÀra organisationen innebÀr.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Personal inom RĂ€ddningstjĂ€nsten utsĂ€tts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan pĂ„verka vĂ€lbefinnandet pĂ„ arbetsplatsen sĂ„vĂ€l som hĂ€lsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos RĂ€ddningstjĂ€nsten i Norrbotten och dĂ„ speciellt det sociala stödet dĂ„ detta har en positiv effekt pĂ„ negativ stress. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsstĂ€llande i LuleĂ„, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsĂ€ttningar för socialt stöd? FĂ„r heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredstĂ€ller organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkĂ€t som dels bygger pĂ„ QPSNordic och dels pĂ„ teorier om socialt stöd har anvĂ€nts för att samla in data frĂ„n 71 anstĂ€llda i operativ tjĂ€nst i LuleĂ„, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade pĂ„ en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan LuleĂ„ och Älvsbyn.

Detta Àr en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vÄrterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anstÀllda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg frÄn lean production. UtgÄngspunkten har varit att undersöka om element i lean production, sÄ som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan pÄ inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.     Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats frÄn sammanlagt 12 respondenter, samtliga frÄn samma fabrik i Svealand.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmÀnna upplevelser och Äsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhÀmta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat pÄ olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats. För det första vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Den hÀr uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer Àr styrformen nÀstan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sÀtt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsÀttningar för bÄde individ och organisation, dÀrför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste Ären. Syftet med studien Àr att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan pÄverka agerandet i kommunal verksamhet.

Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kartlÀggning av organisationskulturen i ett tjÀnsteföretag, öka förstÄelsen för hur kulturen ser ut i denna typ av verksamhet. Avsikten Àr att ge en rik och nyanserad bild av kulturen. ForskningsfrÄgan blir sÄledes: Hur ser organisationskulturen ut i ett tjÀnsteföretag? Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr intervjuer med personal frÄn ett tjÀnsteföretag genomfördes. Syftet var att fÄ fram djupgÄende information och en bild av hur respondenterna ser pÄ organisationen, men ocksÄ hur de tÀnker och kÀnner pÄ arbetsplatsen.

I ett alltmer varierat samhÀlle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhÀllsnivÄer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jÀmstÀlldhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mÄngfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesÀttning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svÄrigheter de upplevde med mÄngfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av Ätta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvÀrdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bÀsta möjliga resultat i en organisation krÀvs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgÄng. DÄ införandeprocessen Àr en komplex process kan det för att uppnÄ framgÄng vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartlÀggs hur utvÀrderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext pÄ ett sÄdant sÀtt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

Forsmarks Kraftgrupp AB ingÄr i Vattenfallskoncernen, vilka har uttryckt att alla dotterbolag ska vara certifierade inom arbetsmiljöomrÄdet innan utgÄngen av Är 2012. Examensarbetets syfte var att genomlysa organisationen utifrÄn certifieringsstandarden OHSAS 18001 med en inriktning mot block 3. MÄlet med arbetet Àr att söka skillnaden i den arbetsmiljöstruktur organisationen har i dag och strukturen ovan nÀmnda standard har, det vill sÀga att genomföra en provcertifiering. DelmÄlet var att komma med konkreta förÀndringsförslag pÄ funna avvikelser. En litteraturstudie gjordes inom omrÄdena förÀndringar i organisationen, sÀkerhet och kultur samt SIS-OHSAS 18002:2009.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.