Sök:

Sökresultat:

220 Uppsatser om Energisäkerhet - Sida 8 av 15

Bitcoin : Framtidens valuta?

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Personers upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede : En litteraturstudie

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Slamtorkning med lÄgvÀrdig vÀrme pÄ DÄva KraftvÀrmeverk

FörutsÀttningarna för att UmeÄ Energi ska kunna torka rötat avloppsslam frÄn UMEVA med bland annat överskottsvÀrme frÄn DÄva 1 har undersökts. Genom att berÀkna hur mycket energi som finns tillgÀngligt och vilka slammÀngder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. TvÄ modeller pÄ slamtorkar (en bandtork frÄn Hydropress Huber AB och en trumtork frÄn AB Torkapparater) och fyra tÀnkbara driftscenarion, med avseende pÄ torkperiod och slammÀngd, har undersökts.NÀr slamtorkning sker under hela Äret och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/Är med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intÀktskrav pÄ 215 kr/ton slam (vÄtvikt) berÀknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa vÀrden representerar intÀkten slammet mÄste ge för att torklösningen ska vara lönsam. BerÀkningarna baseras pÄ slammÀngder för de senaste fem Ären och produktionsdata frÄn UmeÄ Energis anlÀggningar för 2012-2013.

Underha?llande stereotyp eller o?verdriven parodi? : En mottagarstudie om Umea? Energis reklamfilmskoncept Dolf och Ja?rven

Media affects our views of the world and plays a large part in creation and dissemination of social representations. Through media?s increasing importance, people and organizations need to work harder to stand out among the large amounts of brands that exists today.In 2013, Umea? Energi launched a commercial concept about Dolf and Ja?rven, two characters living in Lill-Grobban, a fictional village outside of Umea?. The aim of this qualitative study is to examine how Umea? Energi uses stereotypes in the commercial concept Dolf and Ja?rven and how this affects the respondents, and in the long run the stereotypification of norrlandians.

Orsaker till varför basal handhygien inte tillÀmpas: en litteraturstudie

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Orsaker till varför basal handhygien inte tillÀmpas: en litteraturstudie

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

SamhÀllskonsekvenser av bristande IT-sÀkerhet

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsÀtts för attacker ökar. NÄgot som mÀrks trots att det försöker mörklÀggas inom mÄnga organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag Àr alla överens om att detta Àr ett vÀxande problem som mÄste ses över. Konsekvenser av lÀckage av kÀnsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

Brandskyddet i HamnpÄfarten VÀrtan: En alternativ lösning med transversell ventilation och sprinkler

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

IAS 38 i Praktiken. En Analys av Revisorers och Finansiella Rapport?rers Perspektiv vid F?rv?rv av Immateriella Tillg?ngar

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Optimeringsförslag Arvidsjaurs Energi - genom brÀnslesammansÀttning och sÀnkt returtemperatur

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.

Dro?mmar : att na? fram till publiken med ka?nsla och budskap

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

JÀmförelse av objekt-orienterad ECHO med Pixelbaserad MLC för klassificering av fjÀrranalysdata

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.

SJUKSK?TERSKANS STRATEGIER ATT TIDIGT IDENTIFIERA SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Produktionsplanering vid fjÀrrvÀrmeutbyggnad

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) pÄ bygg och anlÀggningsprogrammet vid LuleÄ Tekniska Universitet gjorde jag pÄ Svevia i PiteÄ som arbetsledare vid Pite Energis utbyggnad av fjÀrrvÀrmenÀtet. Under den tiden funderade jag pÄ om det finns förbÀttringar för bÄde produktionen och arbetsmiljön.Att hitta förÀndringar i produktionsgÄngen handlar mest om att identifiera Svevias största kostnader och att försöka tÀnka om frÄn en beprövad och genomarbetad metod. Det jag kom fram till Àr att de största kostnaderna ligger i rensning och pumpning av redan grÀvda schakter. Det innebÀr att man mÄste gÄ tillbaka med en grÀvmaskin och rensa vilket leder till att framdriften i projektet stannar upp, dÄ produceras inget fakturerbart arbete utan man har bara kostnader som snabbt blir stora. Att minimera detta ser jag som den största vinsten men samtidigt Àr den svÄrt att genomföra utan att kunna pressa underentreprenörerna att jobba nÀrmare schakten och pÄ det sÀttet kunna Äterfylla snabbare.

Snabb produktion vs Arbetsmilj?

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->