I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Denna rapport bygger pÄ en litteraturstudie och avser att ge en bred beskrivning av en teknik kallad LTES (Latent Thermal Energy Storage). Rapporten förklarar teorin bakom tekniken, behandlar de komponenter som krÀvs för att praktiskt kunna anvÀnda den, tittar pÄ kostnader som Àr förknippade med den och visar pÄ tillÀmpningar som finns idag och Àr förvÀntade inför framtiden. Vid LTES genomgÄr ett PCM (Phase Change Material) en fasÀndring vid en viss temperatur. Vid fasÀndringen lagras (eller avges) termisk energi i (frÄn) PCM:et. Denna fasÀndringsprocess kan sedan anvÀndas praktiskt i olika produkter och system för att ge vÀrme och/eller kyla efter behov.

Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Stor förvirring rÄder kring hur lufttÀtheten ska mÀtas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhÄlls vid tÀthetsprovning av smÄhus Àr inte alltid applicerbara pÄ flerbostadshus Àven om mÀtenheterna Àr de samma. Detta föranleder problemstÀllningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttÀtheten i ett flerbostadshus pÄ ett praktiskt tillÀmpbart sÀtt, som ocksÄ gör det möjligt att jÀmföra resultat frÄn olika objekt?Metoderna som anvÀnds för att undersöka detta Àr litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mÀtmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtÀtning har stor betydelse för en byggnads energianvÀndning, fuktsÀkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrÄn och in.

Detta examensarbete utfördes vÄren 2015 pÄ uppdrag av VÀsterbottens lÀns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjÀlpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mÄl för fastighetsbestÄndets specifika energianvÀndning Är 2050, utföra en omvÀrldsanalys av andra landstings energianvÀndning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. MÄlet 2050 har bestÀmts utifrÄn planerade ÄtgÀrder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbÀttringar pÄ byggnader med höga U-vÀrden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjÀlp frÄn Sweco Systems AB i UmeÄ. Resultatet visade pÄ att landstinget kan nÄ en specifik energianvÀndning pÄ 215 kWh/m2 till Är 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvÀndningen med 23 % jÀmfört med Är 2009.

I dagens byggnader stÀlls allt högre krav pÄ stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrÄgan pÄ ökad spÀnnvidd hos bjÀlklagen. Detta Àr svÄrt att klara av med traditionella trÀbjÀlklag. För att ÀndÄ fÄ ett lÀtt bjÀlklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjÀlklagets belastning i tvÄ riktningar. BjÀlklaget ska alltsÄ vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som gÄr ut pÄ ett samverkansbjÀlklag mellan trÀ och plÄt.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under Ären 1956-1979. MÄlsÀttningen med vÄr uppsats Àr att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, pÄ vilka premisser samhÀllet vÀxte fram och hur ?Gropen? pÄverkade innevÄnarna i samhÀllet. Studien inriktar sig pÄ Ären dÄ Malmberget genomgick sÀrskilt stora fysiska förÀndringar med rivningar av kvarter och kÀnda byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?FörbÀttrad energistatistik i bebyggelsen? för att fÄ mer kunskap om energianvÀndningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar pÄ ?MÀtning av hushÄllsel pÄ apparatnivÄ? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller anvÀnds i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvÀndningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushÄllens bakgrundsvariabler, hushÄllstyp och geografiska lÀge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushÄll dÀr de flesta Àr spridda runt om i MÀlardalen. Ett fÄtal mÀtningar gjordes pÄ hushÄll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra frÄn denna uppsats Àr att hushÄllens bakgrund, hustyp, geografiska lÀge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushÄll..

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Det offentliga livet bidrar till en kÀnsla av samhörighet och delaktighet, utan att trÀnga sig pÄ. I staden kan du vara en anonym ÄskÄdare till mÀnsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som vÀggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pÄgÄr i det offentliga rummet Àr bÄde vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

I detta arbete har kraven för miljöcertifieringarna BREEAM och Miljöbyggnad granskats och sammanstÀllts med lösningsförslag i syfte att anvÀndas underprojekteringsfasen vid framtagning av byggprojekt pÄ Sesam Arkitektkontor AB. Det Àr framförallt de energibesparande ÄtgÀrderna som framarbetats dÄ dessa varit extra efterfrÄgade frÄn bestÀllaren av projektet. BÄda certifieringssystemen Àr vÀldigt omfattande, med en tydlig mÄlsÀttning inom energi, miljö och inomhusklimat. Beskrivningarna av systemen innehÄller tabeller som tydliggör kraven för att uppnÄ en viss certifieringsnivÄ. Inledande i rapporten, beskrivs övergripande de olika certifieringssystemen med tillhörande tabeller dÀr krav för respektive system finns specificerat. FullstÀndig certifiering enligt systemen kan endast uppnÄs pÄ fÀrdig byggnad. Det arbete som presenteras i rapporten Àr framtagna till anvÀndning i projektering av byggnader.En plan för att nÄ de energimÄl som stÀlls, presenteras i den manual som utgör produkten av arbetet.