Småhusbyggande i Sverige och i USA
Vad kan vi lära oss av varandra?
SmåhusbyggandeLitteraturstudieTräbyggnadSverigeUSABygglagstiftningKonstruktionsreglerByggteknikByggfelKvalitetsproblem
Samtidigt som samhällsutvecklingen går snabbt framåt, med utökat samarbete över språk- och landsgränser, förblir byggandet något som gärna görs på ett traditionellt sätt, utan kontakt med omvärlden. Sverige och USA är två länder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar på olika sätt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lära av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att på sikt skapa ett bättre byggande. Denna rapport är en litteraturstudie av skillnaderna mellan småhusbyggande i Sverige jämfört med i USA, gjord för att försöka se vad som påverkar byggandet i de båda länderna och om det går att lära sig något från skillnaderna, för att sedan kunna påverka det framtida byggandet. När det gäller byggande av småhus, är byggtekniken i grunden densamma i de två länderna, men den har utvecklats något annorlunda genom åren. Trots detta uppstår det problem med båda ländernas byggnader, som liknar varandra i en stor utsträckning. Problemen drabbar de boende med ökade risker för dålig hälsa och de allvarligaste problemen har med fukt att göra. De vanligaste problemen har istället med undermålig ventilation att göra och det är ofta dessa två problem är sammankopplade med varandra. Problemen orsakar samhället höga kostnader i form av ökande sjukvårdskostnader och en stor del av problemet beror på att de boende inte är medvetna om problemen och dess risker. Situationen är liknande i båda länderna, men i USA finns det också en andel hus som har så pass allvarliga brister att husen egentligen inte borde användas, vilket då riskerar att drabba den fattigare delen av befolkningen som inte har något annat val än att bo kvar. Främst drabbar problemen äldre hus och med dagens byggteknik har riskerna för problem minskat kraftigt, så fokus för åtgärd bör främst läggas på dessa. Trots detta, ska nyare hus och hus byggda med obeprövad byggteknik inte glömmas bort, då även dessa riskerar skador. De nyligen uppmärksammade problemen med enstegstätade fasader, hade kunnat undvikas om erfarenheter från USA hade insamlats innan metoden började användas i massproduktion. Småhus byggs nästan uteslutande med trästomme i båda länderna, men produktionsmetoderna skiljer sig åt en del. Hus i USA är oftast helt platsbyggda och bara 4 % produceras industriellt. I Sverige är det istället vanligast att småhusen byggs upp med hjälp av industriellt producerade konstruktionselement med vägg- och takmoduler, som sedan monteras på byggarbetsplatsen. Regelverken som styr byggandet är mer djupgående i USA, jämfört med de friare svenska byggreglerna, som lämnar ett stort ansvar till byggherrarna. I USA går byggreglerna i vissa fall in och detaljstyr hur konstruktionslösningar ska göras i specifika situationer, så att de i en viss grad liknar de frivilliga svenska AMA-beskrivningarna. Vid överträdelser av byggreglerna finns det också några skillnader, då dessa i USA fall kan leda till straffrättsliga konsekvenser, såsom fängelse och böter i allvarliga fall, medan de i Sverige behandlas i form av byggsanktionsavgifter. I USA är det också tillåtet med retroaktiv lagstiftning för byggnader, vilket gör att redan byggda hus kan behöva ändras, för att fortsätta följa den uppdaterade lagstiftningen. Reglerna för befintliga byggnader är dock mildare och har främst koppling till förbättringar som måste göras för att de boende ska ha en säker bostad. Grundprincipen i Sverige är att ett byggt hus som redan är byggt är fortsatt lagligt, även om lagstiftningen ändras. ör tillfället byggs det ovanligt få småhus jämfört med föregående år, vilket främst beror på de senaste årens ekonomiska kriser. Båda länderna står samtidigt som detta inför stora utmaningar inom byggbranschen för att möta framtidens behov och önskemål på nya bostäder. Detta ger ett perfekt tillfälle att införa ny byggteknik eller nya konstruktionsmetoder, tillsammans med möjligheter att inleda samarbeten med omvärlden i byggfrågor.