Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en progressiv folksjukdom som drabbar mer än 10 procent av Sveriges befolkning, där ungefär hälften av alla äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion är en känd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer på att rehabilitering är mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jämfört med ett sent stadium, därför är en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av värde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jämförelse med personer utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning i ett populationsbaserat material.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession. .

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.