Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession. .

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Syftet är att kartlägga användningen, nyttan och framtida användningen av ekonomistyrningsverktyg i de största tillverkningsföretagen i Sverige, jämföra resultaten med en tidigare studie av Chenhall och Langfield-Smith samt att undersöka samband mellan företagsspecifika variabler och val av ekonomistyrningsverktyg. En Internetbaserad enkät skickades ut till de 200 största tillverkande företagen i Sverige. Enkätstrukturen var utformad för att efterlikna studien av Chenhall och Langfield-Smith på australiensiska tillverkande företag. Följande slutsatser kan dras: 1) Traditionella ekonomistyrningstekniker anses ha en fortsatt hög spridning och framtida användning. 2) Adapteringen av nya ekonomistyrningstekniker går framåt.

Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:? På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan..

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.