Syfte: Att undersöka om anatomiska fynd Äterspeglas i funktionella tester; finns det nÄgot samband mellan temporala RNFL och kontrastseende hos friska personer?Material och metoder: Friska personer mellan 18-60 Är inkluderades i denna studie. MÀtningar gjordes pÄ ögon som hade en refraktion inom ±6,00 DS och detta kontrollerades med en inledande synundersökning. Kontrastseende mÀttes med Pelli-Robson-testet pÄ 1 m avstÄnd och testpersonen hade dÄ pÄ sig en provbÄge med optimal korrektion samt +0,75 DS extra för att kompensera för testavstÄndet. Tjockleken pÄ RNFL mÀttes med en OCT-SLO-mÀtare med instÀllningen RNFL.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och Àmnet Idrott och hÀlsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sÄdant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie Àr att genom semistruktrerade intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökningar med elever ta reda pÄ elevers och lÀrares instÀllning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna Àr. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det smÄskaliga samarbeten till och frÄn. LÀrarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén pÄ "undervisningen" frÄn föreningarnas ledare mÄste vara uppbyggd pÄ ett pedagogiskt sÀtt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar Àven att majoriteten av eleverna Àr intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med nÄgon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hÀlsa.

Syftet med studie Àr att synliggöra de problem elever kan stöta pÄ i övergÄngen mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utlÀndska forskningen förhÄller sig till vÄra svenska ungdomars kunskaper inom samma omrÄde. Resultatet av intervjustudien Àr tvetydig dÄ man bÄde kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osÀkerhet dÄ de inte Àr helt sÀkra pÄ om samma rÀkneregler gÀller i bÄda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik Àr bristfÀlliga och det ger följdeffekter pÄ deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltsÄ inte vara slumpmÀssiga fel som upptrÀder i övergÄngen mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra gÄr tydligt att hÀrleda till motsvarande fel inom aritmetiken.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

Tidigare forskning har pÄvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrÀndhet bland personal inom omvÄrdnadsrelaterade yrken. UtbrÀndhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. LÀraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrares empatiska förmÄgor gÄr att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrÀndhet. Studien uppmÀtte empatisk förmÄga med enkÀtfrÄgor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mÀta den sjÀlvupplevda graden av utbrÀndhet.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Detta Àr en empirisk undersökning av sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet pÄ tillvÀxt. MÄnga uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillvÀxt och volatilitet pÄ tillvÀxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet pÄ tillvÀxt inte Àr en tillrÀckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla lÀnder, inte finns ett generellt samband mellan tillvÀxt och historisk volatilitet.DÀremot kan det finnas ett samband mellan tillvÀxt och historiskt volatilitet för industrialiserade lÀnder (OECD lÀnder). Vi har Àven studerat om det Àr nÄgon skillnad i sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet beroende pÄ den historiska tillvÀxten, menfunnit att sÄ inte Àr fallet..

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur tiden som arbetsslös kan pÄverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har hÀr undersökts genom att jÀmföra om kort- och lÄngtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, vÀrdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd anstrÀngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen, deltog i enkÀtundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa i relation till kön och nÀr pÄ Äret elever Àr födda, samt om eventuella förÀndringar över tid gÄr att utlÀsa.FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa för elever födda tidigt pÄ Äret respektive sent pÄ Äret? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa mellan könen? 3.

Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och anvÀnds pÄ olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare pÄ olika kulturskolor i Sverige, tvÄ elgitarr- och tvÄ trumpetpedagoger i olika Äldrar. Resultatet visar att det Àr större skillnader i metodikval mellan de yngre och de Àldre lÀrarna Àn mellan elgitarr- och trumpetlÀrarna. Samtliga lÀrare menar att gehöret Àr det viktigaste elementet i samspel medan noter anses sÀrskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikomrÄdet. Undersökningen visar att de bÄda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling pÄ varsitt sÀtt och dÀrför kan de fungera som komplementÀra metoder i instrumentalundervisningen..

Sambandet mellan de fyra rÀknesÀtten Àr en del i utvecklingen av den matematiska förstÄelsen. Syftet med denna studie Àr att analysera hur ett antal olika lÀromedel i matematik riktade till Ärskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med lÀromedel menas dÄ lÀroböcker, samt tillhörande lÀrarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade lÀromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fÄtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lÀrarhandledningen Àr för att ge eleverna fler övningstillfÀllen i att trÀna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfÀllen förekommer i lÀrarhandledningen och inte i lÀroböckerna.