Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa i relation till kön och nÀr pÄ Äret elever Àr födda, samt om eventuella förÀndringar över tid gÄr att utlÀsa.FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa för elever födda tidigt pÄ Äret respektive sent pÄ Äret? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa mellan könen? 3.

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur tiden som arbetsslös kan pÄverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har hÀr undersökts genom att jÀmföra om kort- och lÄngtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, vÀrdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd anstrÀngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen, deltog i enkÀtundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.

Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

Detta Àr en empirisk undersökning av sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet pÄ tillvÀxt. MÄnga uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillvÀxt och volatilitet pÄ tillvÀxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet pÄ tillvÀxt inte Àr en tillrÀckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla lÀnder, inte finns ett generellt samband mellan tillvÀxt och historisk volatilitet.DÀremot kan det finnas ett samband mellan tillvÀxt och historiskt volatilitet för industrialiserade lÀnder (OECD lÀnder). Vi har Àven studerat om det Àr nÄgon skillnad i sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet beroende pÄ den historiska tillvÀxten, menfunnit att sÄ inte Àr fallet..

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi anvÀnt oss av Àr baserat pÄ de fem faktorerna i The big five och Àrvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nÀtbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jÀmförts med en normgrupp bestÄende av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjÀlp av oberoende t-test dÀr vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgÄ frÄn ett klassperspektiv, syftet Àr dÀrför att göra en undersökning dÀr tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men ocksÄ ett klassperspektiv i jÀmförelsen mellan de tvÄ diskussionsklubbarna. Min studie utgÄr i huvudsak frÄn tvÄ antologier frÄn Mimer som mer eller mindre har ensamrÀtt pÄ folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra Àr att genusstrukturer i samhÀllet kan likstÀllas med klasskillnader i frÄga om vilken betydelse de har för innehÄllet i diskussionsklubbarna..

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och anvÀnds pÄ olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare pÄ olika kulturskolor i Sverige, tvÄ elgitarr- och tvÄ trumpetpedagoger i olika Äldrar. Resultatet visar att det Àr större skillnader i metodikval mellan de yngre och de Àldre lÀrarna Àn mellan elgitarr- och trumpetlÀrarna. Samtliga lÀrare menar att gehöret Àr det viktigaste elementet i samspel medan noter anses sÀrskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikomrÄdet. Undersökningen visar att de bÄda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling pÄ varsitt sÀtt och dÀrför kan de fungera som komplementÀra metoder i instrumentalundervisningen..

Sambandet mellan de fyra rÀknesÀtten Àr en del i utvecklingen av den matematiska förstÄelsen. Syftet med denna studie Àr att analysera hur ett antal olika lÀromedel i matematik riktade till Ärskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med lÀromedel menas dÄ lÀroböcker, samt tillhörande lÀrarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade lÀromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fÄtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lÀrarhandledningen Àr för att ge eleverna fler övningstillfÀllen i att trÀna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfÀllen förekommer i lÀrarhandledningen och inte i lÀroböckerna.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

ProblemomrÄdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien Àr att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien Àr att beskriva nÄgra barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod Àr att utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. DÀrefter kopplades resultatet frÄn intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom omrÄdet.