Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ?Experiences of Close Relationships? (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ?Erfarenheter av Nära Relationer? (ENR) och dess psykometriska egenskaper.

Syftet och frågeställningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare på ungdomslandslagsnivå. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knäböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivändning?Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning 1RM knäböj, respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knäböj (% av kv), respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvärsnittsstudie där data som analyserats kommer från årligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare på U16, U18 och U20-nivå sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberäkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knäböj, 1RM frivändning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas.Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå?Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Hur varierar proteinsammansättningen i ölet genomölbryggninsprocessen och hur stor skillnad är det mellan kornmalterna. Syftet med mitt examensarbete var att se hur proteinsammansättningenförändrades under olika steg av en ölbryggningsprocess.Proteinsammansättningen delades in i 3 grupper: 1) albuminer ochglobuliner, 2) hordeiner och 3) gluteliner. Dessa protein jämfördesmellan 2 sorters malt för att se om någon skillnad kunde ses.Ölen bryggdes efter ett standardrecept för pilsneröl. Under ölbryggningsprocessen togs prover ut vid bestämda steg och tidpunkter.Proteinsammansättningen bestämdes genom analysmetoden SDS-PAGE.Resultat: visade att ingen synbar skillnad på proteinsammansättningen mellan malterna kunde ses.Proteinsammansättning i de olika stegen var däremot tydlig, albumineroch globuliner är de enda protein som finns kvar i det färdiga ölet, varavde flesta är z-protein. ..

Ett företag inom försäkringsbranschen i norra Sverige visar upp interna skillnader i frisknärvaro mellan två av sina kontor. Vårt uppdrag var att identifiera vad orsaken till detta kan vara utifrån perspektiven ledarskap och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna.Metoden var att kvantitativt, med en webbenkät, samla in uppgifter från båda dessa kontor där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsalternativ och ett fåtal öppna frågor. Dessa svar har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS.Resultatet antyder att det är små skillnader i uppfattningen om ledarskap och psykosocial arbetsmiljö mellan kontoren och att majoriteten av de svarande ställer sig mycket positiva till dessa frågeställningar. Det indikerar att det finns andra tänkbara orsaker till skillnaden som inte rymdes inom denna undersökning..

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning..

Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation.