I föreliggande uppsats observeras två SFI-studerande på sina respektive praktikplatser, En skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen är att beskriva och analysera några kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan ställas inför och bör behärska på sina praktikplatser. Jag frågar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs på praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svårigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats på är bra praktikplatser ur språkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som påverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade på en grundskola ställdes inför många skiftande kommunikativa situationer och också ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krävdes.

Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?En skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i En skola i Reykjavik.

Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på En skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lägger ner mycket tid på teoretisk lärande på gymnasie- och högskolenivå. Förr gick man mentor-lärlingsutbildningar som nästan bara gav praktisk utbildning. Idag är vi nu på väg in i en ny gymnasiereform där mentor-lärlingssituationer är på väg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet är att studera två utbildningsmodeller som finns för restaurangvärlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmästare på fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man går en utbildning eller mentor-lärlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nå de högre positionerna i ett restaurangkök är det viktigt att du gått någon form av utbildning.Diskussion: Utbildning värderas högt i dagens samhälle men i restaurangvärlden kan det anses att bara för att man har något, skrivet på papper överensstämmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som kock i framtiden måste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".

Syftet med uppsatsen är att studera vilka problem och möjligheter som uppstår när tre tidigare verksamheter med sina fristående yrkeskårer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lägre åldrar. Yrkeskårerna är fritidspedagoger, förskollärare och lärare 1- 7 år. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien är en fallstudie av ett arbetslags arbete (Växa i lärande), på en 6-9 års skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förväntningarna på Växa i lärande var skiftande bland de tre yrkeskårerna.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag.