Examensarbete: Regnbågen har många färger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren. Syftet med denna undersökning är att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssätt samt visa på lärares, elevers och föräldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken åt en pedagogik olik en förmedlingspedagogik där katederundervisning utgör arbetssättet. (se bilaga 1). För min undersökning har jag intervjuat lärare, elever och föräldrar på En skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssättet och verksamheten.

Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på En skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på En skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete på polisutbildningen i Umeå. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i självskydd mellan polisutbildningen i Umeå och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss själva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om självskyddet på polisutbildningen i Umeå, då vi snart har genomfört fyra terminer på polisutbildningen. Vi har utgått från intervjuer med två ansvariga lärare på respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) på respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de båda skolornas studieplaner samt kurslitteratur i ämnet.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på En skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på dEn skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "En skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra.

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet medprojektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inomförskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt dethälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. Enkvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sexintervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå.Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm.Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål..

Studien undersöker två förskoleklasslärare och deras arbetssätt genom metoderna observationer samt intervjuer. Båda förskoleklasslärarana arbetar på samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lärarna har ägt rumunder en längre period för att på så vis visa likheter samt skillnader i lärarnas arbetssätt och förhållningssätt gentemot eleverna. Det finns inget rätt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssätt men skillnaderna som kan uppstå kan vara relevanta för elevernas utveckling och lärande. Studien tar hänsyn till två olika teoretiska utgångspunkter som är varandras motsatser inom barns utveckling och miljö.

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den så kallade Monroe-metoden..

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.