Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på En skola i England.Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på En skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med studien är att undersöka hur En skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet En skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på En skola  i Sverige och  på En skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till En skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts.Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i En skola för alla.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde. Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lärande på en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger på observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svenskläraren läs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lärande ut relaterat till lärarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes på en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att få information om elevernas läs- och skrivförmåga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklärare och sex elever.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga En skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

I aktuella styrdokument står det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvärdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebär dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. Däremot innebär det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie vid En skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i ämnet svenska som andraspråk kan se ut samt ta reda på vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lärare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.