Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i En skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på En skola för alla. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i En skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i En skola för alla.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken En skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på En skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om dEn skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Mångkulturell skola är inget nytt, vi har alltid varit olika på många sätt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förståelse och kunskaper om varandras olikheter och på det sättet få en ännu bättre skolsituation.Arbetet bygger på djupintervjuer med sju elever på handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs på sitt program och är goda marknadsförare för programmet..

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen En skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen En skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - En skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar på deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på En skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång frångrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..