Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

Rakkuri sjösystem Àr den största recipienten för vatten pÄverkat av gruvdrift ifrÄn LKABsjÀrnmalmsgruva i Kiruna och Àr Àven recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den hÀr underökningen har det funnits tillgÄng till dateradesedimentkÀrnor ifrÄn de största sjöarna i Rakkurissytemet, som anvÀnds tillsammans med nyaanalyser av sedimentet frÄn den tidigare daterade referenssjön Suolujåvri. Metallanalyserna frÄnde daterade sedimentkÀrnorna har anvÀnts statistiskt för att undersöka pÄverkan frÄn gruvdriftenpÄ recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av jÀrn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmÀssigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 dÄ pÄverkan frÄn gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav grÀnsen mellan förindustriellt- och opÄverkat sediment tillsammans med grÀnsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar anvÀndandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den hÀr studien kan ÀndÄ pÄvisa att recipientsjön Mette-RakkurijÀrvi Àr pÄverkad av metaller ifrÄn gruvdrift.

Klimatanpassning av byggd miljö Àr en förutsÀttning för hÄllbara stÀder. I synnerhet gÀller detta nu dÄ klimatet Àr i förÀndring. Vegetation kan bidra till att sÀnka de högsta temperaturerna i staden och minska den urbana vÀrmeön. StadstrÀd Àr en typ av vegetation som genom beskuggning kan bidra med detta. I vÄrt nordliga kalla klimat kommer vi dock fortsatt att ha ett uppvÀrmningsbehov under vintermÄnaderna och trÀd kan dÄ ha en negativ pÄverkan pÄ temperaturupplevelsen Àven om de Àr avlövade.

Den domesticerade hönan har följt mÀnniskan i mer Àn 8000 Är. Den spreds frÄnAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns Àr vad vi idag kallar lantrashöns. De Àr hÀrdiga och anpassade efter det omrÄde de huvudsakligen utvecklats i.

Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Lönsamheten hos svenska Àggproducenter pÄverkas i allt större utstrÀckning av kvaliteten pÄ de producerade Àggen. En försÀmrad Àggkvalitet innebÀr som regel stora ekonomiska förluster i samband med att Àggen nedgraderas till kvalitetsklass B. Kvalitetsavvikelser kan uppkomma med anledning av en mÀngd olika faktorer kopplade till exempelvis utfodring, skötsel, produktionssystem eller klimat. Följaktligen finns det mÄnga och varierande lösningar för att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser pÄ de svenska Àggen. Syftet med denna studie var att kartlÀgga de kvalitetsavvikelser som Àr mest förekommande pÄ Àgg frÄn svenska vÀrphöns samt att undersöka hur dessa Àr relaterade till produktion, ekonomi och djurvÀlfÀrd.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

De senaste Ärtiondenas vÀxande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivÄer och ökade krav pÄ tillgÀnglighet har tvingat fram fler och lÀngre godstransporter. Detta har lett till ett ökat anvÀndande av fossila brÀnslen vilket i sin tur ger allt större utslÀpp av skadliga Àmnen till vÄr miljö. MÄnga av dessa föroreningar, sÄ kallade vÀxthusgaser, pÄverkar jordens klimat pÄ sÄ sÀtt att medeltemperaturen pÄ jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har pÄ senare tid fÄtt upp ögonen för dessa utslÀpp och med hjÀlp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utslÀppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna faststÀlla hur mycket miljöförorenande Àmnen som slÀpps ut frÄn transporter mÄste dock berÀkningar och uppskattningar göras.

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

SammanfattningTitel: Arbete och livsbalans, En studie om kvinnors anvÀndande av flexibla arbetsarrangemangNivÄ:Examensarbete i Företagsekonomi, KandidatnivÄ, 15hpFörfattare: Milena Novakovic & Gulsah GuvenHandledare:Maria Fregidou MalamaDatum: Januari 2014Syfte:Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för kvinnor att anvÀnda sig av flexibla arbetsarrangemang och hur anvÀndandet pÄverkar deras karriÀrutveckling.Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med kvinnor som tillhör yrkeskategorin forskare, gymnasielÀrare samt grundskolelÀrare.Resultat & Slutsats:Flexibla arbetsarrangemang har visat sig ha en stor inverkan pÄ kvinnor förmÄga att balansera arbete och familj. Arrangemangen anvÀnds allt oftare och de anvÀnts vÀl inom forskarvÀrlden. Vi fann sex faktorer som bidrog till att kvinnorna i vÄr studie anvÀnde sig av arrangemangen. FörstÄelse och förtroende frÄn chefer, öppet diskusions klimat, tillgÀnglighet via mejl eller telekommunikation, stöd av partner eller omgivning.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Den textila industrin, en egen vÀrld, Àr nu under rampljuset som en av de största miljöpÄverkande industrierna. Precis som i fallet med mÄnga andra industrier sÄ mÄste textilbranschen intensivt arbeta med att minska sin negativa pÄverkan pÄ miljön. SlutmÄlet mÄste vara att helt balansera uttagen och insÀttningarna sÄ att man skapar en bransch som blir klimat- och miljöneutral. I denna rapport har en livscykelanalys gjorts pÄ en understÀllströja frÄn Helly Hansen tillverkad av 99 % polypropylene. Inom denna livscykelanalys har vi noggrant studerat och undersökt fakta för att hitta de processer som har den största pÄverkan pÄ miljön.

Det finns tre arter zebror i vÀrlden ? stÀppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stÀppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran Àr en underart av stÀppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.