PÄ grund av den förtÀtning som sker i mÄnga stÀder vÀrlden över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som anvÀnds under en sÄ stor del av Äret som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor Àr det viktigt att veta sÄ mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som pÄverkar hur attraktiv en plats Àr att vistas pÄ för mÀnniskor Àr dess klimat, vilket styr mÀnniskans perception av vÀrme och kyla. Att sitta i lÀ lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag Àr till exempel mycket mysigare Àn att sitta pÄ en öppen och blÄsig grÀsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet pÄ en plats kan man anvÀnda sig av vegetation och för att fÄ en uppskattning av hur vegetationen kommer att pÄverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika vÀrden in och ett sÄdant vÀrde Àr hur pass tÀta trÀdkronorna Àr.

De senaste Ären har halterna av vÀxthusgaser stigit mÀrkbart, detta kan sÀgas bero pÄ Àndrad markanvÀndning och föroreningsutslÀpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgÄtt en del kraftiga förÀndringar, med bland annat global uppvÀrmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefÀr 36 procent av Sveriges totala energianvÀndning. Det Àr dÀrmed mycket viktigt att energiÄtgÄngen inom fastighetssektorn minskar för att pÄfrestningarna pÄ miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och mÄste tÀnka lÄngsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och dÀrmed uppnÄ en hÄllbar utveckling som gör att klimatpÄverkan minskar.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Bakgrunden till detta arbete var att jag ville fÄ ökad kunskap om vad man kan anvÀnda för vÀxter i Norrbotten zon VI som Àr mina hemtrakter. I utbildningen riktas ofta undervisningen in pÄ vÀxter som klarar sig upp till zon IV. Jag ville ta reda pÄ vad det Àr för vÀxter som man anvÀnder i praktiken i zon VI och om det fanns nÄgon Àventyrslusta gÀllande nya lignoser. AnvÀnder kommunerna bara vÀxter som i litteraturen anser klara zon VI eller planterar man Àven vÀxter som enligt litteraturen endast anses klara lÀgre zoner? Arbetet innehÄller litteraturstudier, telefonsamtal och personliga intervjuer.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att jÀmföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och anvÀndande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 Ären samt hur utvecklingen kan tÀnkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- PÄverkar moderna Àventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer Àn funktion?- PÄverkar en eventuellt rÄdande sportifiering utvecklingen?- Hur pÄverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: GenomgÄng av litteratur och produktinformation frÄn företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nÀra koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 Ären har utvecklingen för kvinnor gÄtt frÄn unisex till specifika mÀrken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gÄtt frÄn funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna Àventyrare, concept stores och livsstilar. En rÄdande sportifiering av friluftslivet verkar ske bÄde i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre mĂ„nader om Ă„ret. Även mer tĂ€tbefolkade omrĂ„den i söder har lĂ„nga nĂ€tter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat Ă€r detta ett av de huvudsakliga skĂ€len till att mĂ€nniskor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen Ă€r i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus anvĂ€nds vid behandling med goda resultat.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförĂ€ndring Ă€r i full gĂ„ng har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsĂ€gare Ă€r det en möjlighet att bevisa för sina hyresgĂ€ster och köpare att byggnaden Ă€r hĂ„llbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivĂ„ av hĂ„llbarhet som bestĂ€ms utifrĂ„n standardiserade kriterier. FastighetsĂ€garen kan alltsĂ„ anvĂ€nda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den hĂ€r studien undersökte om en byggnad som Ă€r byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. MĂ„let var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att jÀmföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och anvÀndande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 Ären samt hur utvecklingen kan tÀnkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- PÄverkar moderna Àventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer Àn funktion?- PÄverkar en eventuellt rÄdande sportifiering utvecklingen?- Hur pÄverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: GenomgÄng av litteratur och produktinformation frÄn företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nÀra koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 Ären har utvecklingen för kvinnor gÄtt frÄn unisex till specifika mÀrken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gÄtt frÄn funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna Àventyrare, concept stores och livsstilar. En rÄdande sportifiering av friluftslivet verkar ske bÄde i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Handel Àr en central del av vÀrlden i det rÄdande tillvÀxtparadigmet. För att underlÀtta handel mellan nationalstater skapades Är 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var sÄ lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frÄgor till sin organisation. DÄ WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment).

Svensk skivindustri har frÄn Är 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsÀttning i försÀljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgÄng finns att tillgÄ men ingen har hitintills lagt fram nÄgot konkret förslag pÄ hur man ska kunna vÀnda denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfrÄga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förÀndring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och pÄ sÄ sÀtt vÀnda den negativa utvecklingen som skett de senaste sex Ären.För att ge lÀsaren en sÄ bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg sÄ som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot.Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer sÄ som IFPI samt AntipiratbyrÄn. Förutom rÄdande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrÀttslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som Àven drabbar skivbranschen i Sverige.Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada Àn nytta för skivbolagen samt en Äterkommande trend bland brott mot upphovsrÀttslagen.

Genom vÄra allt mer tÀtt befolkade stÀder och genom det rÄdande teknologisamhÀllet har vi skapat en ljudmiljö dÀr tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. TrÀdgÄrdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men mÄnga av de skötselmetoder som anvÀnds inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivÄer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trÀdgÄrdar samt tillgÄngen till naturens ljudlandskap presenteras vÀrdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trÀdgÄrdsförvaltning dÀr alternativa metoder anvÀnds.TillgÄngen till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat frÀmja ÄterhÀmtning frÄn stress, pÄverka ett naturomrÄdes kvaliteter som t.ex. symbolvÀrden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och anvÀnds tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, grÀsklippning efter hÀst, elgrÀsklippare, transportcyklar och betesdrift Àr nÄgra av dem.