Kartläggning av lasten på lätta lastbilar
Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid. Istalletfor att anvanda bergvarme gar det exempelvis att installera solfangare, som avenfungerar bra i Sverige, och vintertid racker det med en braskamin.I samarbete med Trivselhus har generella principer for koldbryggor tagits framgenom berakningar for hand och i programmet UNorm version 2011:1. Resultatetvisar att det kritiska omradet vid anslutningen platta pa mark och vagg ar syllen,och det ar viktigt att dessa anslutningar blir sa tata som mojligt. For att minskavarmeflodet i detta kritiska omrade ar det en fordel att dela syllarna och att isoleraemellan dem. For koldbryggor kring fonster har resultaten fran berakningar, badefor hand och genom Unorm, visat att koldbryggorna ar storre i en tjock vagg. I entjock vagg ar varmeflodet trogare och vaggen upplevs som kall. Detta har inte sastor inverkan pa sjalva innetemperaturen, men vaggen far ett mildare uttryck.En solstudie i Revit Architecture har utforts dar fonstren forst har placerats iytterkant pa fasad och sedan i innerkant for att undersoka vilken skillnad det gor isolinstralning och transmissioner fran och till byggnaden. Nar fonstren placeras iinnerkant bildar vaggen en sollada och skuggar fonstret mer an om det ligger ifasad. Utifran det har resultatet ser man att det spelar en stor roll var man placerarsina fonster. Sommartid forloras en hel del solenergi om man placerar fonstren iinnerkant av fasad, istallet for i ytterkant. En hel del gratisenergi kan utvinnas omman placerar fonstren i ytterkant av fasaden. Skillnaden i solinstralning for deolika placeringarna motsvarar nastan en femtedel utav en villas totalaarsforbrukning.