SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Denna studie har som syfte att belysa hur lärare och skolledare tänker när det gäller skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet består av skriftligt inhämtade svar på ett antal frågeställningar kring föreslagna förbättringsåtgärder gällande arbetsplatsens miljö. Litteraturgenomgången bildar underlag för teorin att samspelet mellan hälsofrämjande arbete, lärares arbetstillfredsställelse och elevers lärande är betydelsefullt för utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Studien bekräftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan är väsentlig för lärare och skolledare i skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer där samarbete och samförstånd råder bidrar till utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering på elevers lärande och på lärararbetets pedagogiska kärna möjliggör, tillsammans med nytänkande och självtillit hos lärare, utveckling av en hälsosam utbildningsmiljö..

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

There has always been global warming on earth and it is because of it that the earth is inhabitable. Without global warming the temperature on earth would be around -18 ° C instead of today's + 15 ° C. Global warming is generated by greenhouse gases like carbon dioxide and methane which trap long wave radiation in the earth's atmosphere. The problem today is that the global concentration of green house gases has significantly increased since the 1750's as a result of human activity. Today's values widely exceed the preindustrial values.

Under de senaste 20 åren har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebär även att arbete i skiftande eller temporära konstellationer förekommer och därmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stärka grupper. (Sjøvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten är att studera några företag i den grafiska branschens syn på sitt teamarbete och teambuilding genom en enkätundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkäten har gett en översikt hur tryckeriernas anställda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt på mål och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

Om ett utsläpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentäkt påverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhällen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlägga en reservvattentäkt vid Barkeström. Syftet med arbetet är att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering påverkas av framtida klimatförändringar.Södra delen av området domineras av en nedlagd grustäkt för att sedan övergå till orörda mäktiga rullstensåsar norrut. Grundvattnets strömning påverkas i stor utsträckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och området och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvärderades.Slutsatsen blev att en placering i de opåverkade åsarna ger bäst skydd om det infiltrerade ytvattnet från Barkadammen har tillräckligt lång uppehållstid.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hälsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie där tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi använt oss av är intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjälp av tillämplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö påverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur är en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvärlden.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förändras vid varmare klimat. I dagsläget råder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera på förändrade temperaturer; forskningsrapporter pekar åt olika håll. För att kunna förutsäga framtida scenarier är det viktigt att vi får kunskap om hur organiskt material kan komma att påverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop där mer koldioxid avgår från marken till atmosfären.