KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till sjÀlvkÀnsla, fysisk aktivitet, matvanor, social Ängest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrÄgas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förÀndras över tid och hur det sÄg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses Àven pÄverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som Àr mest villiga till att byta ort för ett lÀmpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppvÀxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan bÄde uppvÀxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre stÀder.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lÀttsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjÀmt lever kvar Àn idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte Àr att visa pÄ hur samtidens syn pÄ genus och sexualitet i förhÄllande till rÄdande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation anvÀnds som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys pÄ pre-ikonografisk och ikonografisk nivÄ. Detta diskuteras sedan pÄ en ikonologisk nivÄ.

Detta kandidatarbete Àr en litteraturstudie om fenoler i vindruvor. Fenoler Àr en stor grupp kemiska Àmnen som i sin nÀrvaro eller frÄnvaro inverkar pÄ vinets slutliga kvalitet i form av fÀrg, arom, bitterhet och strÀvhet. Detta arbete kommer att ta upp fenolers kemiska indelning, vilken roll de har i druvor, deras inverkan pÄ vinets kvalitet, olika miljöförhÄllanden som pÄverkar koncentrationen samt ta upp hur vinframstÀllningsprocessen inverkar pÄ fenolhalten. Fenolkoncentrationen i vin pÄverkas av en rad yttre betingelser vilket bÄde vinodlaren och vinmakaren behöver ha i Ätanke hela vÀgen frÄn odlingen av druvor till det drickfÀrdiga vinet. Genom en ökad förstÄelse för hur de kemiska föreningarna beter sig och genom att optimera förhÄllanden under odlingen och vinframstÀllningsprocessen kan vin av bÀttre kvalitet med högre fenolkoncentrationer komma att produceras..

Under sommaren 2010 drabbades Chaniaregionen pÄ Kreta av vattenbrist. Denna studie undersöker vad som har orsakat och bidragit till vattenbristen i Chania. Det har gjorts genom att bearbeta kvantitativa data och intervjua sex representanter för myndigheter och institutioner som Àr medvetna om regionens vattenproblematik. Nederbördens ojÀmna fördelning i tiden i kombination med sommarsÀsongens ökade efterfrÄgan pÄ vatten, pÄ grund av turismen och odlingen, samt en ineffektiv förvaltning av vattenresurser verkar ha medverkat till regionens vattenbrist. KlimatförhÄllanden i Chania har inte uppvisat nÄgon markant förÀndring över tiden.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lÀrande och trivsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit pÄverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa Àr gruppen och lÀrarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan kÀnneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lÀrare tÀnker och arbetar för att skapa detta.

En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.

  Examensarbete genomfördes i samrÄd med Helenius konsultbyrÄ. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbÀttra driftekonomi och inneklimat pÄ Radiohusets kontorsbyggnad som Àr belÀget pÄ GÀrdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under bÄde sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid Àr inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mÀngder energi anvÀndes för temperera byggnaden vintertid.

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

En stor del av varje individs klimatavtryck bestÄr av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mÀngd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten Àr idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbÀttrande ÄtgÀrder som kan genomföras pÄ omrÄdet? Vi har valt att fokusera vÄrt arbete pÄ den serverade mÀngden kött och fisk pÄ tre grundskolor, en kommunal och tvÄ privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering pÄ kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Arbetet syftar till att Ă„skĂ„dliggöra energianvĂ€ndningen i MasurgĂ„rdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem anvĂ€nds optimalt. KartlĂ€ggningen syftar till att förse fastighetsĂ€garen med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsĂ„tgĂ€rder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet Ă„terskapades frĂ„n konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades pĂ„ plats. Resterande indata var baserat pĂ„ nyckeltal frĂ„n tidigare studier och schablonvĂ€rden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte Ă€r i behov av nĂ„gra större investeringar i energibesparande Ă„tgĂ€rder. Men det konstateras att en Ă„rlig energibesparing pĂ„ 5308 kWh (5,6 %) Ă€r möjlig genom en sĂ€nkning av uteluftsflöde under vintermĂ„naderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. ÅtgĂ€rderna leder Ă€ven till en förbĂ€ttring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermĂ„naderna hos brukarna..

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.