Palliativ vÄrd avser att förbÀttra livskvaliteten för patient och nÀrstÄende som lever med obotlig sjukdom. NÀrstÄende utgör en fundamental del av patientens liv, och finns ofta vid dennes sida nÀr livet gÄr mot sitt slut. Det Àr sÄlunda viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes erfarenheter vad gÀller palliativ vÄrd, dÄ deras upplevelser kan bidra till förbÀttringar av vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i livets slut. En avgrÀnsning gjordes mot palliativ vÄrd pÄ institution.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Syftet med denna studie var att erhÄlla kunskap om individens syn pÄ den mentala arbetsmiljön. Dessutom var syftet att utreda ett eventuellt samband mellan acceptans av IT-systemet och den individuella effektiviteten i callcenterarbete. Tidigare forskning hÀvdar att högre anvÀndbarhet, som Àr en del av anvÀndaracceptansen, hos systemet höjer effektiviteten i utnyttjandet. TAM pÄstÄr att de tvÄ delarna anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet har en grundlÀggande betydelse för anvÀndaracceptansen (Davis, 1986). Ett callcenter Àr en komplex arbetsplats dÀr personalen hanterar olika IT-system, ofta under tidspress.

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjÀrtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vÄrdpersonals stöd hos personer som vÀntar pÄ en hjÀrttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades pÄ 13 vetenskapliga studier. UtifrÄn 3 frÄgestÀllningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som vÀntade pÄ en hjÀrttransplantation upplevde stress och försÀmrad livskvalitet, anvÀnde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vÄrdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvÄrdnadsinterventioner.

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjÀrtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vÄrdpersonals stöd hos personer som vÀntar pÄ en hjÀrttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades pÄ 13 vetenskapliga studier. UtifrÄn 3 frÄgestÀllningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som vÀntade pÄ en hjÀrttransplantation upplevde stress och försÀmrad livskvalitet, anvÀnde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vÄrdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvÄrdnadsinterventioner.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade pÄ tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i Àmnena geografi och kemi. VÄrt mÄl har varit att ta reda pÄ: ? I vilken utstrÀckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? PÄ vilka sÀtt upplever eleverna att de Àr delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet Ät mellan Àmnena? Metod har varit den enkÀt som vi formade efter vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att eleverna genomgÄende upplever lÄg delaktighet.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Intern kontroll Àr ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssÀkra verksamheten och krÀver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att anvÀnda sig av det? Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberÀkning av intern kontroll för mindre tjÀnsteföretag. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie gjord pÄ ett mindre tjÀnsteföretag samt sammanstÀllning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjÀnsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgÄr det att den största kostnadsposten för intern kontroll Àr tid och innefattar mÄnga aktiviteter utförda av mÄnga medarbetare i ett företag.