Studiens syfte är att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anställda med korttidskontrakt på ett företag som arbetar med sådana praktiker. De formulerade frågeställningarna är: Hur anser anställda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation påverkas av de osäkra arbetsförhållandena? Vilka motivationsfaktorer är viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger på intervjuer genomförda med 6 respondenter på ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen består av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvåfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nämnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utläsas att anställda med osäkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjälpa andra människor.

Self-Determination Theory är en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori på Crossfitutövare då vi tror att det är en motiverande träningsform. Syftet med studien är att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-träning. En enkätundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare från två Crossfit-anläggningar i västra Sverige. Enkäterna mätte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsställelse av psykologiska behov, målsättningar och motiv till träning.

En stor andel människor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller är fysiskt inaktiva. Folkhälsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nå upp till när människor hittar en träningsform som är rolig och motiverande. Gruppträningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). Därför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionärerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Arbetstagarnas motivation har blivit allt viktigare för företagens produktivitet och effektivitet. Många menar att en motiverad personal gör en bättre prestation vilket leder till att företagen får en ökad produktivitet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur arbetsuppgiften påverkar de anställdas motivation och prestation, och följande frågeställningar ställdes: Blir arbetsprestationen bättre när arbetets motiverande potential är högre? Blir den inre arbetsmotivationen högre när arbetets motiverande potential är högre? Blir arbetsprestationen bättre när den inre arbetsmotivationen är högre? Vilket av fem karaktärsdrag är minst representerad? Vilka skillnader finns mellan de anställdas motiverande potential?Hackman och Oldhams (1980) teori utgår från vilka karaktärsdrag en arbetsuppgift innehåller. Karaktärsdragen är variation av färdigheter, uppgiftens identitet, uppgiftens betydelse, autonomi och feedback från arbetet.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol är de mest kända och vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkt anses gå att förändra genom att ändra på personens levnadsvanor. Det är dock svårt för många personer att börja med, och behålla dessa förändringar efter en hjärtinfarkt. En förutsättning för omvårdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförändringar är en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan på förändrad livsstil hos personer som drabbats av hjärtinfarkt.

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlärningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vår kommande profession som lärare och serdet som vår uppgift att skapa en lärandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien är, att ta reda på hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hålla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gäller ämnet matematik.METOD:Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lärare.RESULTAT:Resultatet i vår studie visar, att de gemensamma drag som våra respondenter har, när detgäller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev på dennesnivå och förutsättningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

The need for second language learning is increasing in today?s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Syftet med denna uppsats är att beskriva om kulturhistoriska inslag används i modersmålsundervisningen, hur elever upplever det och hur lärare uppfattar elevernas motivation för att lära sig modersmål med hjälp av kulturhistoriska inslag. Vi använde enkäter för att samla in informationen från lärare och elever för att få svar på våra frågeställningar. Enligt våra resultat för att ge språket mening tar lärarna gärna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. När det gäller motivationen är eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmålsundervisning..