Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att belysa och kartlägga vilka metoder specialpedagog och pedagoger använder sig av på en förskola och tre grundskolor i en kommun och på två olika stadier när de upptäcker en elev som avviker kunskapsmässigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta får för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar på följande frågor. Vad är det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans två stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gäller kunskapsmässig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartläggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartläggning? Vad händer konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartläggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvärdering av kartläggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari består skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrån deras syn på ovannämnda frågeställning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sättet att se på elever vilka anses avvika på skolans två stadier gentemot förskolepedagogens syn på desamma.

Datum: 2013-01-18Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HPInstitution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin SahaTitel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagandeHandledare: Birgitta SchwartzNyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenterFrågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla.Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med områdesbestämmelser och detaljplaner.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..