Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att vilja vara delaktig i vården.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Bakgrund: Infertilitet och ofrivillig barnlöshet har visats beröra många centrala aspekter i en persons liv. Det påverkar det sociala och känslomässiga livet, och kan leda till att identiteten hotas och lidande uppstår. Trots detta finns få studier gjorda på mäns upplevelser till följd av ofrivillig barnlöshet, tidigare forskning har mestadels undersökt området ur ett kvinnligt perspektiv. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: En analys av 11 kvalitativa studier utfördes efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi ? en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd.