Narcissistisk personlighetsstörning är enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkät som placerades ut på två olika relationsforum på Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan män och kvinnor i deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var däremot mycket liten och det finns därför anledning till att ifrågasätta resultatet..

Vi lever i ett samhälle som kontinuerligt utvecklas och förändras. Olika sorters förändringar, individuella som organisatoriska, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Organisationer måste kontinuerligt förändras i takt med samhället för att kunna anpassa sig till den miljö de är verksamma i och för att bibehålla sin konkurrenskraft. Att genomgå en förändring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pågående organisationsförändring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Röhnisch AB är ett svenskt familjeföretag som framförallt tillverkar tränings- och sportkläder för kvinnor. För tillfället har Röhnisch AB valt att marknadsföra alla sina produkter under ett paraplyvarumärke med en identitet, Röhnisch. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Röhnisch kan utvidga sitt varumärke, om det är fördelaktigt och i sådana fall hur långt bör de utvidga varumärket? Dessa frågor har vi undersökt genom att använda oss av fokusgrupper, enskilda intervjuer och en enkätundersökning för att värdera varumärket Röhnisch utifrån ett utvidgningsperspektiv.Vi har även kartlagt Röhnisch AB:s marknad och relevanta trender. Vi har kommit fram till att Röhnisch AB har möjlighet att utvidga varumärket till närliggande produktklasser, men att de ej bör göra en konceptutvidgning till mer skilda produktklasser eftersom de emotionella associationerna är svaga och otydliga.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.

Bakgrund: I Sverige får cirka 30 000 människor stroke varje år och cirka 7000 återinsjuknar. Cirka20 % av dessa människor är yngre än 65 år. Strokeinsjknandet i yngre åldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker än hos äldre personer. Återhämtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare än hos äldre, och redan efter tre-sex månader blir upp till 90 % av yngreindivider som fått stroke oberoende vad gäller personliga dagliga aktiviteter. Däremot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmässiga svårigheter ett stort problem för yngrestrokedrabbade människor.

Bakgrund: Det kan vara svårt för föräldrar till barn som vårdas i livets slutskede att inse att deras barn är döende. Många existentiella frågor och tankar uppstår hos föräldrarna. Trots att omfattningen av insatserna för vård i livets slutskede ökar finns det lite forskat inom området. Det kan resultera i att föräldrarnas önskemål och behov inte blir uppmärksammade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede.

Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur.Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer.

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Kandidatuppsats, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE07E, VT 2011Uppsatsens titel:Sinnesmarknadsföring - En studie om en organisations förmåga att uppnå sinnesmarknadsföringens effekter utan en uttalad sinnesstrategiFörfattare:Cecilia Grothén, Ebba Slunge och Emma WiströmHandledare:Martin AmstéusSyfte:Belysa i vilken utsträckning en organisation kan skapa värderingar, känslor och välbehag hos besökare i ett servicelandskap, utan att explicit använda sig utav sinnesmarknadsföring.Metod:Studien består av en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie där insamling av data skett med hjälp av en enkätundersökning.Resultat:Genom studiens enkätundersökning och dess resultat har det visat sig att ett relativt högt medelvärde kan utläsas, vilket antyder att organisationer utan en uttalad sinnesstrategi faktiskt kan skapa emotionella kopplingar i ett servicelandskap.Nyckelord:Sinnesmarknadsföring, sinnestrategier, emotionella kopplingar, värderingar, känslor, välbehag, servicelandskap..

Länge har teoretiker intresserat sig för hur människan kommunicerar känslor. Men kommunikation via icke-lingvistiska röstuttryck är ett relativt nytt forskningsfält, där ytterst få studerat ämnet utifrån ett kulturellt perspektiv. Tidigare har aldrig så många som arton emotioner undersökts i en studie om igenkänning av tvärkulturella icke-lingvistiska emotionella röstyttryck. Syftet med studien är att undersöka om arton emotioner uttryckta av aktörer från andra kulturer går att identifiera. Fyrtio deltagare har i två skilda experiment bedömt emotionen bakom sammanlagt 427 röststimuli från Indien, Kenya, Singapore och USA.

Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

 Bakgrund: Akut konfusion har visat sig förekomma inom nästan alla vårdformer för äldre patienter, därför behöver sjuksköterskan utveckla sina kunskaper om patienters upplevelser vid tillståndet. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser vid akut konfusion i samband med sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien utgjordes av tio vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån innehållsanalysen formades fyra teman kring äldre patienters upplevelser vid akut konfusion; ?en overklig verklighet?, ?starka Emotionella upplevelser?, ?vara i någon annans händer? och ?uppvaknandet?.