Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnÄ ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat pÄ hur viktigt de anser det Àr att kÀnna till olika historiska perspektiv men ocksÄ vilka historiska hÀndelser de Àr intresserade av att fÄ möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades ocksÄ elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara pÄ vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestÀmma hÀndelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig ocksÄ att det finns tendenser till könsskillnader angÄende vad eleverna ansÄg skulle vara intressant att lÀsa om och att pojkarna, i en högre utstrÀckning, hade fÄtt möta det de var intresserade av..

This thesis aims to explore how musicologists reason about publishing their articles in open-access journals. What is the challenge they face and what are the possibilities musicologists are concerned about? For the method I used open-ended and structured interviews based on four factors: trustworthiness, accessibility, reaching the readers and status of the publishing media. Musicologists are positive to the open-access concept and are willing to submit their papers to open-access journals. They think that the accessibility of the articles is going to increase when they publish them in open-access journals.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

VÄrt syfte Àr att undersöka elevers förstÄelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna nÄr förstÄelsen. Dessa begrepp Àr vÀder, Ärstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen Àr att eleverna upplever vÀdret beroende av Ärstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor Àr att begreppen nÀmns i kursplanens uppnÄendemÄl för skolÄr fem och dÀrför ska vara kÀnda för elever och lÀrare. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning behövs ett underlag för bearbetning.

AbstractWith this c-composition, I am trying to give a view over what has happened in the political area and the issues that concerns environmental aid. My analyze starts in the 60-ies when the environmental debate took of. It continues trough the 70-ies, 80-ies and ends in 1994 with the report that considers the UN-conference in Rio de Janeiro 1992, ?Sustainable Aid? and what the results of the more and more important issue ?sustainable development? has offered the Swedish government ant there work with environmental aid.The question issue is: At what time in history, did the Swedisch government start to addrsess environmental aid? How did the environmental aid come to be addressed and developed in the political area from the Brundtlandreport ?Our common future? from 1987 to the UN-conference in Rio de Janeiro 1992?The result is that the environment is getting more and more important in the political arena as the knowledge about the escalating crises with the environmental problems are being taken more seriously. The problems with the environment has to be considered together with the rest of the aid- and developing questions like economy and the struggle to reduce poverty in the world.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

Pictures are often used when marketing a tourist destination. Photographs of a place, a destination, are used to convince customers and stimulate daydreaming in order to turn a potential customer into a real customer. For some people the photographic representations of a place is the only one they experience. With this in mind, it is reasonable to question how representations of places and geographical imaginations are being (re)produced when marketing a destination by using photographs. This paper aims to study how representations of place and people are used when marketing a tourist destination via travel commercial.

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

The aim of this essay is to try to find the differences and similarities of two public librariesin the town of Kristinehamn and the rural community of Vara during the year 1994. Especiallyinteresting was if the different political traditions of the two communities -left wing majorityin Kristinehamn and right wing in Vara- have influenced the forming of the public libraries.The comparison contains accounts from the annual reports produced by the libraries between1987 and 1994, a more thorough study of the activities and interviews with decision makers in1994. The interview with the decision makers indicates that there is a distinct difference betweenthe librarians and the rest of the informants, this distinction shows, that in a tight budgetsituation the librarians prefer not to cut down on staff while the other informants actuallyfavour to make cuts on the procedures handled by the librarians. The general opinionthough, is that they all agree that the role of the public libraries is to defend democratic rights.The final conclusion is that the material of this essay supports the opinion that the idea ofpublic libraries is stronger than the political differences in Vara and Kristinehamn..