I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan.

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom områdena taluppfattning och aritmetik har blivit sämre. I denna uppsats står därför taluppfattning, med multiplikation som utgångspunkt, i fokus. Syftet med det här arbetet har varit att analysera hur olika läromedels framställning av räknesättet multiplikation samt strukturering av inlärningen av de grundläggande multiplikationskombinationerna kan påverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara på vårt syfte har vi gjort en läromedelsanalys av fem olika läromedel i matematik, avsedda för åk 1-3. Resultatet pekar på att några av de analyserade läromedlen framställer multiplikation på ett begränsat sätt vilket kan antas ha negativ inverkan på elevers möjlighet att utveckla förståelse för räknesättet multiplikation och därmed också på taluppfattningen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom ämnet engelska. Undersökningen baserades på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i år 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Skolmaten är ett ständigt omtalat och debatterat ämne. Flera studier som genomförts på ungdomars matvanor visar att det blir allt vanligare att elever i högstadiet avstår från att äta skollunch varje dag. Hammarö kommun genomför våren 2007 ett projekt med målet att få fler elever att i större utsträckning än tidigare få i sig ett näringsriktigt sammansatt, varmt mål mat under skoldagen. Projektet genomförs i form av att köttbullar, kokt potatis, sås och lingonsylt dagligen serveras som alternativrätt till den ordinarie maten på matsedeln. Då skolmaten är känsligt ämne har detta fått stor genomslagskraft i media och många har velat yttra sig i frågan.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjälp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar på elevers skrivutveckling, användning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nämner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som använts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, där utgångspunkten är en skönlitterär bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fått instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna få en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers förståelse av begreppet gravitation. Undersökningen är gjord på elever som läser kursen fysik B på gymnasiet. Många studier har undersökt elevers begreppsförståelse kring rörelse och kraftbegreppet. Min undersökning grundar sig i denna forskning och i empiriska studier. Begreppen och kunskaperna som behövs för att lösa enkätfrågorna är inget nytt för eleverna.

I vårt examensarbete har vi under höstterminen 2005 undersökt och analyserat betygsbedömning i en kommun i Norrbotten. Syftet var att genom jämförelse av elevers betyg se om bedömningen är likvärdig i kommunens skolor och undersöka hur det målrelaterade betygssystemet tolkas. Litteraturen som vi studerat bevisar att detta är ett problem i hela landet. Vi har undersökt det nuvarande målrelaterade systemets för- och nackdelar, för att få en helhetsbild och därmed lättare förstå problematiken. Lärarna utövar myndighetsutövning vid betygssättning och har därför ett stort ansvar mot eleverna.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka pedagogers syn på och arbete med elevers självförtroende i skolan. Frågeställningarna är:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolåren betydelsen av att arbeta med elevers självförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna påverka elevers självförtroende?- När och hur arbetar pedagoger med att stärka elevers självförtroende?För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat 16 pedagoger från förskoleklass till skolår sex.Forskning visar att självförtroendet påverkar elevers inlärning. De som finns runt omkring eleverna är de som betyder mest och då eleverna tillbringar mycket tid i skolan är pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att självförtroendet är viktigt och att det påverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som är med i vår studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stärka elevernas självförtroende.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur eleverna uppfattade samtalets betydelse för förståelsen i matematik. Undersökningen genomfördes på två olika högstadium i år 7 och 9. Vi startade vår undersökning med förintervjuer med eleverna. De fick sedan under några lektionstillfällen jobba med problemslösning i smågrupper. Under dessa tillfällen så observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.