Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen avmoderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras itvå intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt attfårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna serläraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap..

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Bakgrund: Motivation är något som finns hos alla människor, den kan bestå av både inre och yttre motivation. Inre motivation är något en människa får när hen gör något intressant och meningsfullt. En yttre motivation nås när något ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av många hinder i form av hög arbetsbelastning, låga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor väljer att lämna vården. Å andra sidan väljer ändå en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande känner motivation.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik.

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berättelseskrivande med hjälp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i Luleå- och Älvsbyns kommun. Två grupper, 20 elever i år 5 och 27 elever i år 6, deltog i skrivprojektet, som pågick under sju veckor. Vår djupstudie gjordes däremot endast på ett fåtal elever som slumpmässigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

?.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

Vi har intresserat oss för hur väl kursmålen i grundskolans fysik för femte skolåret uppnås. I samband med våra funderingar kring elevers kunskapsnivå inom naturvetenskap så har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i år 9. Denna undersökning visade att uppnåendemålen för år 9 inte nåtts. Detta tycker vi är alarmerande och vill därför undersöka om dessa brister förekommer även i de tidigare åren, eftersom det finns uppnåendemål som ska nås i slutet av år 5. Informationsunderlaget är inhämtat från aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.