Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gått tillväga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver också hur jag gjorde min research i början av projektet och även vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idéer och tankar från bilder i huvudet till skisser på ett papper, för att sedan förbättra det digitalt på datorn. Jag går även igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjälpt mig till framgång.

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan (kommunala och fristående) kan resonera kring formativ bedömning, där feedback, elevers motivation och mål med lärande samt elevers självkänsla är centrala faktorer. Syftet är också att undersöka huruvida lärarnas utsagor avspeglar olika sätt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsättningar för elevers motivation, självkänsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgångspunkterna hämtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lärandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjälp av kvalitativ forskningsintervju. Lärare inom gymnasieskolan (kommunala och fristående) har intervjuats eftersom de är nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lärande.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Sammanfattning Maria Elm (2010). Elevers upplevelse av den psykosociala miljön på skolskjutsen. Examensarbete i barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildnigen, Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om elevers upplevelser av skolskjutsmiljön. Syftet är att undersöka hur elever i åldern sju till tolv år upplever den psykossociala miljön på skolskjutsen. Detta syfte nås genom att studiens tre frågeställningar besvaras; Vad gör elever på skolskjutsen, Hur upplever eleverna den psykosociala miljön på skolskjutsen samt Finns det några likheter eller skillnader i elevernas uppfattningar baserat på elevernas ålder eller kön? Ämnet är tidigare outforskat och bidrar således med ny kunskap till forskningsfältet. Undersökningen är genomförd på fyra skolor, i årskurs ett till sex.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning.

Detta är en kvalitativ studie om elevers och lärares syn på de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever användningen av dessa läromedel. Studien bygger på intervjuer av två lärare och två fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser på och upplever användningen av de digitala läromedlen.Med fokus på individen i en ?skola för alla? är det viktigt att anpassa utbildning och lärande utifrån elevers olikheter. Vi lär oss på olika sätt, medan en person lär sig bäst genom att se och höra kan en annan lära sig bäst genom att exempelvis läsa text. I denna studie undersöks hur lärstilar synliggörs genom användningen av de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om användningen av dessa läromedel kan öka elevers möjlighet till inlärning utifrån Vygotskijs närmaste utvecklingszon.Resultatet visar att läromedlen används på olika sätt beroende på tillgång till It-teknik i slöjdsalen, vilket även påverkar behållningen av undervisningen.

Under vår utbildning har vi reagerat på elevers respektlösa och kränkande språk gentemot varandra. Syftet med vår undersökning var att utveckla elevernas språk i skolan genom värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i två årskurs nio klasser på en sex till nio skola under sju veckor. Vi använde oss av enkäter, ostrukturerade observationer och olika värderingsövningar för att samla information. Resultatet visade att värderingsövningar är ett använbart medel för att förändra elevernas språk i skolan.

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa.

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares tankar kring begreppet livsfrågor. Totalt tio stycken lärare från låg- och mellanstadiet har intervjuats och har därigenom bidragit med sina erfarenheter inom området. Enligt tidigare forskning kan livsfrågor uppfattas som något diffust. Syftet var därför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lärares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrågebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stärker uppfattningen om att det är svårt att entydigt definiera vad livsfrågor är för något.