Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

VÄrt syfte med arbetet var att fÄ bÀttre insikt i fenomenet lÀxor som inslag i elevers vardag. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var det ökade intresset för lÀxor i media och i skolan. För att uppnÄ vÄra frÄgestÀllningar, om hur elever och lÀrare tÀnker kring lÀxor samt om lÀxor pÄverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lÀrare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervÀgande positiva till lÀxor och att de förstod syftet som deras lÀrare hade med dem. LÀrarnas huvudsakliga syfte med lÀxorna var att befÀsta kunskaper.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare ser pÄ de villkor som rÄder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskÀmnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien Àr bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och lÀsare/lyssnare och synen pÄ svenskÀmnet som ett stoffÀmne. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare vid tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lÀrarna uttrycker sig positivt om de tillfÀllen dÄ deras elevers texter framstÀlls och anvÀnds i autentiska sammanhang.

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka elevers förhĂ„llningssĂ€tt till lĂ€xor och lĂ€xans olika effekter. Förutom litteraturen vi lĂ€st sĂ„ har vi utfört enkĂ€ter och observationer pĂ„ tvĂ„ olika skolor i Ă„r 4. FrĂ„gorna i enkĂ€ten var bĂ„de kvantitativa och kvalitativa. I vĂ„rt resultat har det visat sig att de flesta eleverna med ett tydligt förhĂ„llningssĂ€tt tillhör det som Österlind (2001) kallar för ett godvilligt förhĂ„llningssĂ€tt. Det innebĂ€r att de accepterar lĂ€xorna, trots att de inte alltid ser dem som givande eller roliga.

This paper aims to study upper secondary school seniors? relationship to poetry. The researchers seek to discover the students? conceptualization of the subject of poetry. Fur-thermore, this paper will present a case study, in which sixteen students participate.