Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i Ärskurs 9 upplever de praktiska/estetiska Àmnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att fÄ en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska Àmnenas betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Resultatet grundar sig pÄ nio stycken intervjuer med elever i Ärskurs 9. Sammanfattningsvis kan sÀgas att Àmnena inte pÄverkar elevers motivation i lika stor utstrÀckning som vad lÀraren i sig gör. De praktiska/estetiska Àmnena pÄverkar elevers inlÀrning genom att de skapar intressanta och lÀrorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

Skolan skÀr ner pÄ antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohÀlsa ökar lavinartat, elevers betyg försÀmras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers betyg. Vi vill ocksÄ veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhÄllningssÀtt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjÀlp av enkÀter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och VÀsterbotten. En geografisk spridning pÄ undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

Detta arbete har tagit upp frÄgan: Hur kommer det sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik?Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallÀrare/resurslÀrare arbetar för att bemöta och hjÀlpa elever i svÄrigheter i Àmnet matematik, dÀr studiens problemomrÄde Àr att synliggöra Hur det kommer sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik? Med avstamp i problemomrÄdet synliggörs syfte, som Àr att belysa vad speciallÀrare uppfattar kan medverka till att matematiksvÄrigheter uppstÄr och vilka ÄtgÀrder som vidtas. För att undersöka fÀltet anvÀnder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingÄr 14 intervjuer med speciallÀrare/resurslÀrare verksamma i kommunala skolor, pÄ olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmÄl samt att lÄta diagnoser och matematikboken fÄ ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser vÀrdet av att söka förstÄelse för elevers matematiksvÄrigheter i den kontext svÄrigheterna uppstÄr.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare tÀnker kring sin lÀrarroll, kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och hur de tÀnkte nÀr de bedömde elevers kunskaper. VÄr undersökning var av kvalitativ karaktÀr och vi har inspirerats av den fenomenografiska metoden. Fyra lÀrare intervjuades och resultatet visar en variation av uppfattningar utifrÄn de olika frÄgestÀllningarna som vi hade. Resultatet visade att det fanns olika sÀtta att tÀnka pÄ sin lÀrarroll, de som fokuserade pÄ att hjÀlpa eleverna att vÀxa och de som beskrev sin roll mer generellt och som sÄg eleven ur ett helhetsperspektiv. NÀr det gÀller relationen mellan kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och vardagen i skolan, var det bara en lÀrare som inte sÄg nÄgra problem med att realisera dem, de övriga nÀmnde svÄrigheter.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Arbetets syfte Àr att fÄ kunskap om barns reception av bilderböcker i Är 1 för att som lÀrare kunna göra bÀttre litteraturval för undervisning av elever i Är 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar kÀnslor och berör kan elever hjÀlpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras lÀs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjÀlp av boksamtal som frÀmsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i Ärskurs ett har fÄtt ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som gÄr ut pÄ att en samtalsledare stÀller frÄgor utifrÄn boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera elevers attityder till skolansÀmnen utifrÄn ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman fÄ syn pÄ hur de stÀller sig till skolans Àmnen, jag har valt en kvalitativutgÄngspunkt och Àven gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man fÄ syn pÄelevers attityder pÄ ett djupare plan, dÀr följdfrÄgor Àr möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar pÄ att det finns attityder dÀrkönsrelaterade skillnader i förlÀngningen fÄr konsekvenser ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slÄr ibland igenom dÀr demanliga och kvinnliga kodade Àmnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans Àmnen.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Bakgrund: VÄr sjÀlvskattade fysiska sjÀlvkÀnsla Àr av betydelse för vÄr motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har Àven visat sig i tidigare forskning att högre fysisk sjÀlvkÀnsla pÄverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och elevers nÀrvaro i idrott och hÀlsa. Metod: TvÄ klasser pÄ en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkÀt: ?SÄdan Àr jag! ? barn?, Àven kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).