Denna studie belyser nivÄgruppering inom matematiken. Studien har sina utgÄngspunkter frÄn ett elev-, lÀrar-, och litteraturperspektiv. VÄrt syfte Àr att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till nivÄgruppering som arbetssÀtt. Som metod för att nÄ fram till vÄrt syfte, har vi genomfört tvÄ kvantitativa enkÀtundersökningar bland bÄde lÀrare och elever samt fyra kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultaten av elevundersökningen visar att större delen av eleverna visar en positiv instÀllning till att arbeta i nivÄgrupperade matematikgrupper.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur sex lÀrare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers lÀsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin lÀsning. Rapporter frÄn Skolverket har visat att elevernas lÀsförmÄga har sjunkit och Àr pÄ nedgÄende. LÀsförmÄgan hör samman med lÀsintresset och dÀrför vill vi undersöka hur elevernas lÀsintresse stimuleras i skolan.För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare, verksamma i Är 2-6, och kvantitativa enkÀter med 121 elever, i Är 2-6.Undersökningen visar att lÀrarna anvÀnder liknande arbetssÀtt, bland annat höglÀsning, men med olika innehÄll. Det framkom Àven att lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt. NÀr det gÀller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lÀrarnas Äsikter.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur eleverna beskriver lÀrandet som sker i fritidshemmet och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver eleverna att de lÀ sig under sin vistelse pÄfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna À viktigt att lÀa sig pÄfritidshemmet?Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ ett fritidshem med tio elever i Ärskurs tvÄ.I resultatet framstÀlls tre olika teman om elevers syn pÄ lÀrande; sociala samspelet, hÀrmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen pÄ lÀrandet uppfattas av respondenterna samt vad som Àr viktigt att lÀra sig pÄ fritidshemmet. Studien visade bland annat pÄ att eleverna sÄg mer av sitt lÀrande Àn vad vi hade förvÀntat.

Svenska elevers matematikresultat försÀmras frÄn mÀtning till mÀtning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbÀttra undervisningen och dÀrmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebÀr genomförande av en sÄ kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS Àr cyklisk och innebÀr utvecklande av lÀrares och elevers lÀrande.  Eftersom genomförandet av LS Àr tids-resurskrÀvande och lÀrares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken pÄ att studera om det gÄr att anvÀnda redan funnen kunskap inom detta omrÄde. DÀrför genomförs/reproduceras, i en Ärskurs 6, en redan utvÀrderad LS.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats Àr en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av mÀnniskors lika vÀrde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, Àr gjord pÄ en grupp gymnasieelever frÄn ett yrkesförberedande program. Syftet Àr att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sÀtt att erfara mÀnniskors lika vÀrde. I förlÀngningen Àr tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lÀrare att förstÄ elevers perspektiv inom omrÄdet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: PÄ vilka kvalitativt skilda sÀtt beskriver gymnasieelever att de uppfattar mÀnniskors lika vÀrde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide med frÄgor pÄ sÄvÀl generell nivÄ som avseende specifika frÄgestÀllningar.I en teoretisk del ges en översikt över vÀrdegrunden i den svenska skolan, dÀr olika perspektiv pÄ och tolkningar av vÀrdegrunden redovisas och diskuteras.

Syftet med vÄr undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och lÀsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolÄr 1-3 och hade hunnit olika lÄngt i sin lÀsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade lÀsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers nÀrhet och förmedla att lÀsning Àr roligt.

I detta arbete har jag undersökt vad elever kÀnner inför att befinna sig i omklÀdningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har dÀrmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars förestÀllningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 Ärs Älderns kÀnslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklÀdningsrummet.

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers Äsikter om en bra och motiverande lÀrare och dessutom hur den lÀraren kan vÀcka deras lust eller motivation att lÀra sig det spanska sprÄket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen Àr didaktisk Àmnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkÀtundersökning med elever i gymnasieskolan i Är 3 och en kartlÀggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lÀrarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsÀgar till elevers motivation inom sprÄkinlÀrning. Resultatet av kartlÀggningen klargör flera faktorer hos lÀrarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en sprÄk lÀrare kan vÀcka deras motivation att lÀra sig det spanska sprÄket som till ex.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och tvÄ avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lÀgger grunden till att bibehÄlla elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som gÄr ut grundskolan med icke godkÀnt i matematik har ökat de senaste Ären. NÀr eleverna börjar skolan Àr det intresserade och motiverade. Att fÄ rÀkna, lÀsa och skriva tycker de Àr roligt. Allt eftrersom Ären gÄr avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt dÄ till matematiken.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar pÄ kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och tvÄ arbetar inom bÄde den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfrÄga och sedan öppna följdfrÄgor. Analysen av data Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..