Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhÄllningssÀtt till höglÀsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid höglÀsningsstunden, vad som pÄverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som lÀses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhÄlls att höglÀsning kan bidra till att utveckla elevers sprÄkliga förmÄga samtidigt som lÀslusten frÀmjas. Forskning visar att bearbetning av det höglÀsta gör att elever kan ta del av varandras funderingar och dÀrmed vidga sitt eget perspektiv. Studien Àr en smÄskalig kvalitativ studie baserad pÄ observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolÄr ett och skolÄr tvÄ.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syftet med det hĂ€r arbetet var att ta reda pĂ„ vad jag som lĂ€rare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att frĂ€mja elevers förmĂ„ga att tolka innehĂ„llet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjĂ€lp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstĂ„s med hjĂ€lp av de konventioner som Hemingway sĂ„vĂ€l som hans lĂ€sare har att förhĂ„lla sig till. Vad jag visat Ă€r hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhĂ„ller sig till ett mera litterĂ€rt kompetent sĂ€tt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterĂ€r kompetens..

LÀrare anvÀnder sig av allt frÄn summativ bedömning och fingertoppskÀnsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, nÀr elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgÄngen för elevers lÀrande och kunskapsutveckling sker dÄ formativ bedömning anvÀnds.Syftet med denna studie Àr att studera hur blivande lÀrarstudenter beskriver lÀrares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lÀrares bedömning jÀmfört med teorin frÄn lÀrarutbildningen?Det empiriska materialet, bestÄende av 18 examinationsuppgifter frÄn lÀrarstudenter i Didaktik II, sammanstÀlls och tolkas med inspiration utifrÄn det hermeneutiska tankesÀttet. Studenttexterna tolkas utifrÄn de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förvÀntades att studera frÄn sin VFU- verksamhet.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur processen ser ut pÄ skolor nÀr det gÀller hantering av elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptÀckt av elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och genom att individanpassa undervisningen kan lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod anvÀnts och genom intervjuer av rektorer, lÀrare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men ocksÄ studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om elever fÄr det stöd de behöver och har rÀtt till men ocksÄ hur och vilket stöd som sÀtts in. Undersökningsresultaten visar att elever fÄr stöd och att detta sÀtts in efter att kartlÀggning av eleven blivit gjord.

Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lÀrare anvÀnder geografilÀroboken och lÀrarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lÀrares, elevers och vÄrdnadshavares anvÀndning av geografilÀroboken i Är 5. Studien bygger pÄ enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lÀrare, elever och vÄrdnadshavare pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Resultatet visar att lÀroboken och lÀrarhandledningen sÀllan styr hela undervisningsplaneringen. LÀrarhandledningen anvÀnds som en idébank och lÀroboken anvÀnds frÀmst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam höglÀsning och samtal kring bilder i lÀroboken eller för elevers individuella arbete. Elever anvÀnder lÀroboken pÄ liknande sÀtt i hemmet som i skolan.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Att som barn fÄ goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv Àven i vuxen Älder. Detta i sin tur kan bidra till ett vÀlmÄende liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och dÀrmed Àr raster tillfÀllen dÄ de kan fÄ möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet Àr mÄnga elever inaktiva mer Àn 50 % av rasten. Anledningarna till varför de Àr inaktiva kan vara mÄnga.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka elevers förstÄelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville Àven undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsförestÀllningar. Detta har vi tagit reda pÄ genom att fördjupa oss i en mÀngd litteratur som behandlar omrÄden kring energi. Vi genomförde en enkÀtundersökning pÄ tvÄ olika skolor med elever i Ärskurs 8 och elever som gÄr andra Äret pÄ gymnasiet. Undersökningen hjÀlpte oss att besvara vÄra forskningsfrÄgor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.