Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

Undersökningens syfte Àr att pröva hypotesen att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan Är 2002 och Är 2012. Hypotesen Àr uppstÀlld utifrÄn en samstÀmmig debatt i media de senaste Ären om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmÄga.40 stycken elevtexter frÄn det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrÄn textuella variabler sÄsom textlÀngd, meningslÀngd, innehÄllslig tÀthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med nÀrlÀsningar av tvÄ texter, en text frÄn varje Ärsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan Ärsgrupperna. .

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

I denna studie har det genomförts textanalyser pÄ flersprÄkiga elevers texter, med syftet att undersöka flersprÄkiga elevers skriftsprÄksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet bestÄr av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna bestÄr av Ätergivande, berÀttande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lÀmpad för att analysera flersprÄkiga elevers skriftsprÄksutveckling. För den hÀr studien och för framtida analyser av flersprÄkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen Àr högst individuell. Resultatet visar ocksÄ att alla eleverna har generella svÄrigheter vad betrÀffar andrasprÄksinlÀrning, t.ex.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie Àr att studera elevers svÄrigheter i hanterandet av matematikuppgifter gÀllande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnÄende- och strÀvansmÄl. Kvalitativt inriktade intervjuer har anvÀnts som undersökningsmetod, dÄ studiens huvudsakliga syfte har varit att pÄ djupet undersöka och ge exempel pÄ elevers förstÄelse. Elevsvaren har analyserats utifrÄn hur representationsformer, begreppsuttryck och innehÄll anvÀnds gÀllande omkrets, area och kursplanens mÄl. Eleverna visar svÄrigheter gÀllande omkrets- och areamÀtning och areakonservering, vilket utgör uppnÄendemÄl inom mÄlet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjÀlp av grundlÀggande matematiska begrepp. Elevernas förstÄelse ökar nÀr de fÄr visa och förklara sin förstÄelse muntligt och med hjÀlp av bilder..

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fÄnga hur nÄgra lÀrare förhÄller sig till elevers inflytande i lÀrande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgÄngspunkt i nÄgra relativt konkreta frÄgestÀllningar - hur arbetar lÀrare med elevers inflytande i lÀrande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lÀrande och pÄ vilket sÀtt har de dÄ inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lÀrande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lÀrare som arbetar i skolÄr fem samt nÄgra av deras elever. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden nÀr det gÀller elevers inflytande i lÀrande: planering/upplÀgg, genomförande och redovisning/utvÀrdering av ett kunskapsomrÄde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av lÀroprocessen och bÄde lÀrare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att lÄta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glÀdje, motivation och meningsfullhet i lÀrandet.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

ProblemomrÄde Att kunna lÀsa och förstÄ vad man lÀser Àr viktigt för att man som elev ska nÄ framgÄng i skolans alla Àmnen. Det Àr ocksÄ fÀrdigheter som Àr nödvÀndiga för att delta i samhÀlles demokratiska processer. I vÄr digitaliserade vÀrld Àr skriftsprÄket viktigt och de allra flesta arbeten förutsÀtter en god lÀsförmÄga. I skollagen stÄr det att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur anvÀnder dÄ pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen? Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolÄren, uppfattar stöd och tidiga insatser för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

I vÄr studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika vÀrde" samt hur de definierar begreppet. Syftet Àr att ta del av pedagogers syn pÄ elevers lika vÀrde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill Àven beröra problemet krÀnkning i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma frÄn förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krÀvs ett medvetet förhÄllningssÀtt av pedagogen för att eleverna ska kÀnna att de har ett lika vÀrde.