Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik har blivit sÀmre. I denna uppsats stÄr dÀrför taluppfattning, med multiplikation som utgÄngspunkt, i fokus. Syftet med det hÀr arbetet har varit att analysera hur olika lÀromedels framstÀllning av rÀknesÀttet multiplikation samt strukturering av inlÀrningen av de grundlÀggande multiplikationskombinationerna kan pÄverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara pÄ vÄrt syfte har vi gjort en lÀromedelsanalys av fem olika lÀromedel i matematik, avsedda för Äk 1-3. Resultatet pekar pÄ att nÄgra av de analyserade lÀromedlen framstÀller multiplikation pÄ ett begrÀnsat sÀtt vilket kan antas ha negativ inverkan pÄ elevers möjlighet att utveckla förstÄelse för rÀknesÀttet multiplikation och dÀrmed ocksÄ pÄ taluppfattningen.

I egenskap av speciallÀrare med inriktning mot sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling har vi ett sÀrskilt ansvar nÀr det gÀller elevers lÀs- och skrivförmÄga eftersom merparten av uppgifterna i skolan krÀver en Äldersadekvat lÀs- och skrivförmÄga. NÀr vi som speciallÀrare möter elever med lÄngvariga svÄrigheter inom lÀs- och skrivomrÄdet med en icke kontinuerlig skolnÀrvaro kan det vara svÄrt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sÀtta in effektiva ÄtgÀrder. Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgÄngsfaktorer som har positiv inverkan för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras skolnÀrvaro utifrÄn ett professionellt bemötande. DÀrför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallÀrare i tvÄ olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med lÄg skolnÀrvaro och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Slutsatsen utifrÄn intervjuerna Àr samlade under rubrikerna professionellt förhÄllningssÀtt, lÀs- och skrivsvÄrigheter och lÄg skolnÀrvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgÄngsfaktorer i syfte att öka skolnÀrvaron.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Abstract Malmö högskola LÀrande och samhÀlle Skolutveckling och ledarskap SpeciallÀrarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en lÀsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). ProblemomrÄde Den rÄdande normen har sedan lÀnge varit att man inte ska lÀra barn att lÀsa och skriva sÄ tidigt. Forskning pekar dock pÄ att barn Àr som mest pÄverkbara för sprÄklig stimulans under sina första Är, och det innebÀr att förskolans insatser Àr betydelsefulla för deras kommande sprÄk-, tal- och skriftsprÄksutveckling. MÄnga forskare menar att en medveten sprÄklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dock poÀngteras det att en hög lÀrarkompetens Àr den mest betydelsefulla bestÄndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns lÀs- och skrivförmÄga och förhindra att lÀs- och skrivproblem uppstÄr. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsomrÄden i en sydsvensk kommun arbetar med lÀsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans Ă„rskurs 9. Ett syfte Ă€r att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling Ă€r fokus för undersökningen och grundskoletexterna jĂ€mförs dĂ€rför med högbetygstexter frĂ„n det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen Ă€mnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter frĂ„n grundskolematerialet erhĂ„ller samma betyg nĂ€r de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs pĂ„ 30 elevtexter frĂ„n Ă„rskurs 9; fyra texter vĂ€ljs ut för mer djupgĂ„ende textanalytiska undersökningar.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ och arbete med elevers sjÀlvförtroende i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolÄren betydelsen av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna pÄverka elevers sjÀlvförtroende?- NÀr och hur arbetar pedagoger med att stÀrka elevers sjÀlvförtroende?För att fÄ svar pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi har intervjuat 16 pedagoger frÄn förskoleklass till skolÄr sex.Forskning visar att sjÀlvförtroendet pÄverkar elevers inlÀrning. De som finns runt omkring eleverna Àr de som betyder mest och dÄ eleverna tillbringar mycket tid i skolan Àr pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att sjÀlvförtroendet Àr viktigt och att det pÄverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som Àr med i vÄr studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

Syftet med vÄr undersökning var att utvÀrdera om utomhusmatematik pÄverkade elevers förstÄelse för algebra samt hur denna inlÀrningsmiljö kunde pÄverka gruppdynamiken. Vi genomförde tvÄ undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolÄr 4 och observationer av dessa. Dessutom anvÀnde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förstÄelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade Àven att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..