Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

Syftet med vårt examensarbete var att utforska lärare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd. Fallstudien genomfördes på tre skolor i Skellefteå kommun och vi använde oss av kvalitativa forskningsmetoder där fyra lärare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lärares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd är varierande. Lärarnas egen inställning till ämnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssätt. Samtliga lärare framhöll att praktisk matematik är viktigt.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Undersökningen syftar till att ta reda på elevers, i skolår 4, inställning och uppfattning om det lärande som sker vid utomhusundervisning i förhållande till klassrumsundervisning. Det är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lär i klassrumsmiljö snarare än när de är utomhus. Samtidigt säger eleverna att de lär när något är roligt, intressant eller väcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en källa till hälsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, än som lärandetillfälle..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning. Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner..

Syftet med detta arbete var att undersöka om elever har en negativ attityd till läsning av skönlitteratur och vilka värden de ser i läsning. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning där resultatet baseras på intervjuer som genomfördes med åtta elever i årskurs sju i en skola i Göteborg. Resultatet visade på att elever har en i huvudsak positiv attityd till att läsa skönlitteratur. De ger uttryck för att läsning är värdefullt på många sätt. Trots detta läser de flesta förhållandevis lite och några inte alls..

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lärstilar, inom de utvalda preferensområdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlärare. Vi utgick från en stilenkät om lärstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. Vår studie genomfördes i år ett på en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lär sig på bästa sätt och att de kanske inte alltid är medvetna om hur denna process går till, det vill säga att deras metakognitiva medvetenhet inte är färdigutvecklad. .

Syftet med vår studie var att ge en förståelse för hur lärare inom vuxenutbildningen använder formativ bedömning för att främja elevers lärande. I vår studie av litteratur i ämnet såg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns många sätt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har främjat utvecklingen mot ett individbaserat lärande och att bedömning är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med två lärare vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter undervisar i kurser på gymnasial nivå.