Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att studera om elevers sjÀlvkÀnsla pÄ skolidrotten blir starkare, genom gruppstÀrkande övningar. UtifrÄn detta gjorde vi en undersökning som pÄgick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass pÄ en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi anvÀnde var observation och enkÀt, vilket var relevanta för att fÄ fram ett mÀtbart resultat. Eleverna fick besvara enkÀten vid tvÄ tillfÀllen och de observerades medan de utförde gruppstÀrkande övningar.

Högskolan i Jönköping D-uppsatsHögskolan för lĂ€rande LĂ€randeoch kommunikation, HLK 91-120 hpAbstract________________________________________________________Gunilla Lundmark och Agneta NordĂ©nLĂ€xors betydelse för elevers lĂ€randeEn fenomenografisk studie av lĂ€rares uppfattningar av lĂ€xors betydelse för elevers lĂ€rande.År 2008 Antal sidor: 34______________________________________________________________________LĂ€xor Ă€r ett Ă€mne som ofta diskuteras och som mĂ„nga har Ă„sikter om. Debatten kring lĂ€xor Ă€r ofta onyanserad och handlar ofta om lĂ€xans vara eller icke vara. UtgĂ„ngspunkten för vĂ„r undersökning Ă€r att rikta intresse av att förstĂ„ hur lĂ€rare ser pĂ„ lĂ€xans betydelse för elevers lĂ€rande.I denna studie presenteras forskningsfrĂ„gan: Hur beskriver lĂ€rare betydelsen av lĂ€xor för elevers lĂ€rande?I bakgrunden anlĂ€gger vi ett historiskt perspektiv pĂ„ lĂ€xan och redogör för hur den genom Ă„ren har beskrivits i skolans allmĂ€nna lĂ€roplaner. DĂ€refter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lĂ€rande har förĂ€ndrats över tiden och att det har funnits olika sĂ€tt att nĂ€rma sig dessa begrepp, utifrĂ„n olika perspektiv.Studiens vetenskapsteoretiska utgĂ„ngspunkt ligger inom livsvĂ€rldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i Ärskurs 1, samt att undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas taluppfattning i tvÄ klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i tvÄ olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lÀrare anvÀnde sig av konkret arbete för att eleverna ska fÄ en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bÀttre pÄ den skriftliga diagnosen, medan elever frÄn bÄda klasserna förklarade pÄ ett bra sÀtt med hjÀlp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning Àr att elever kan lÀra pÄ olika sÀtt, och att lÀrare tycker att det konkreta arbetet i matematik Àr viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..

Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Syftet med vÄr undersökning var att se om sÀrundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sÀtt att förbÀttra elevers tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet matematik. Undersökningen Àgde rum i en nia pÄ en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förÀndra nÄgot i undervisningen, bara i gruppsammansÀttningen för att se hur eleverna reagerade pÄ det motsatta könets frÄnvaro. Vi anvÀnde oss av intervjuer och observationer för att fÄ en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbÀttrade tilltron till den egna förmÄgan..

Genom denna studie ville vi fÄ inblick i och öka förstÄelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lÀrare som ska stimulera elever till kunskapsinhÀmtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jÀmförde elever i Ärskurs fem och Ärskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..

Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ elevers audiovisuella förmÄga. Dagens skola krÀver andra redskap av dig som pedagog Àn vad gÄrdagens skola gjorde. En förÀndring som innebÀr mÄnga nya inlÀrningsmetoder som bÄde kan vara positiva och negativa dÄ kunskap om dessa kan vara bristfÀllig. Film Àr idag ett ledande medialt verktyg som kan anvÀndas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.