I denna uppsats undersöktes elevers förstÄelse för likhetstecknets olika funktioner. SkÀlet till att undersökningen gjordes var att det förelÄg en misstanke om att elever inte har tillrÀckligt god förstÄelse för likhetstecknets strukturella sÄvÀl som dess operationella funktioner. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer och enkÀter och undersökningsgruppen bestod av 79 elever som genomförde enkÀten och elva elever som blev intervjuade frÄn skolÄr nio. Resultatet visade att majoriteten av eleverna har bristande förstÄelse för de olika roller likhetstecknet har och hur man anvÀnder dem. Likhetstecknet uppfattades av eleverna som en symbol vars uppgift var att visa ett svar..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Vi har i denna uppsats studerat elevförestÀllningar i ellÀra och laborationens betydelse för lÀrandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers förestÀllningar i ellÀra har visat att elevers förstÄelse kring den elektriska kretsen Àr begrÀnsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att anvÀnda dÄ man vill öka elevers förstÄelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger bÄde pÄ litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkÀtundersökning och dels av intervjuer. UtifrÄn dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkÀtundersökning för att kartlÀgga laborationens inverkan pÄ elevernas kunskaper i ellÀra. Undersökningen visade att eleverna har begrÀnsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgon generell skillnad mellan Ärskurs sju och nio.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv ta reda pÄ vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hÀlsa och om elevers val pÄverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrott och hÀlsa kan vara alltför inriktad pÄ prestation och tÀvling, vilket kan missgynna flickor pÄ mÄnga olika sÀtt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkÀtstudie pÄ totalt 588 elever frÄn fem olika högstadieskolor i SkÄne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med sÀrundervisning och en skola med en kombination av sam- och sÀrundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn bakgrund och teori.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..