Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elevers motivation till lÀrande pÄverkas genom ett temainriktat arbetssÀtt. Studien utfördes under sex veckor pÄ en skola i PiteÄ kommun. Klassen dÀr vi utförde vÄr studie bestod av elever frÄn Är 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland dÀr eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en lÀngre tid och pÄ ett omvÀxlande sÀtt dÀr flera skolÀmnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba bÄde i grupp och enskilt.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första Är och syftade till att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om elevers inflytande och olika sÀtt att lÀra i undervisningen av bokstÀver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med bÄde elever och lÀrare anvÀnts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lÀrares uppfattningar skiljde sig Ät nÀr det handlade om elevers olika sÀtt att lÀra ? lÀrstilar. LÀrarna tyckte att de varierade sig nÀr det handlade om lÀrstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillrÀcklig.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad killar och tjejer, som gÄr andra Äret pÄgymnasiet, har för attityd till Idrott och hÀlsa och i vilken utstrÀckning lÀraren pÄverkar attityder. Uppsatsen behandlar Àven om skolÀmnet Idrott och hÀlsa kan verka som ett verktyg för regelbunden motion. Undersökningen Àr genomförd pÄ en skola dÀr enkÀt och intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna Àr positiva till Àmnet samt att lÀraren har en stor inverkan för vilken attityd eleverna har till Àmnet. Ett visst könsmönster gÄr att urskilja nÀr det gÀller lektionsinnehÄllet, trots att detta inte efterfrÄgades av oss i enkÀten.

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste Ären. Studenter har visats ha en större potential till att fÄ ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till anvÀndandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, dÄ de blir erbjudna att arbeta utifrÄn en metod som de fÄtt kompetensutbildning inom. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgÄr att pedagogernas arbete för att frÀmja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under nÄgon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrÄn en viss metod, utan anvÀnder sig av mÄnga olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fÄtt kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berÀttade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

SAMMANFATTNINGBakgrundSymtom pÄ emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta sjÀlvskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden dÄ de uppfattas som svÄrhanterliga av vÄrdpersonalen pÄ grund av svÄrigheten att hitta rÀtt behandlingsmetod pÄ rÀtt vÄrdnivÄ.SyfteAtt belysa vÄrdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), bÄde ur vÄrdpersonalens och patientens perspektiv.MetodEn litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vÄrdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades pÄ vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förvÀntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att sÀkerstÀlla adekvat vetenskaplig nivÄ.ResultatResultatet visade att vÄrdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, dÄ de upplever dem som krÀvande och svÄrhanterliga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

MĂ„nga smĂ„företagare har svĂ„rt att hĂ€nga med i skattereglernas snĂ„riga vĂ€rld. Vilka regler gĂ€ller för mitt företag, vilka förĂ€ndringar har skett i Ă„r och vad gĂ€ller vid anstĂ€llning Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gestĂ€llningar som smĂ„företagare mĂ„ste stĂ€lla sig. Skattereglerna förĂ€ndras stĂ€ndigt. Det ska bli lĂ€ttare att starta företag, lĂ€ttare att driva och utveckla företag. ÄndĂ„ upplever mĂ„nga företagare att reglerna blivit mindre lĂ€tthanterliga under de senaste Ă„ren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda nĂ€ringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva omfattningen av de skatteregler som gĂ€ller i Sverige för enskilda nĂ€ringsidkare.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Personalvetarprogrammet Àr en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrÄgor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma frÄn UmeÄ och Stockholms universitet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 67 deltagare dÀr samtliga studerar eller har studerat vid UmeÄ respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan tvÄ olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehÄll.

Syftet med denna studie var att undersöka skolÄr 4 elevers förstÄelse av likhetstecknet. Vi ville Àven studera hur symbolen presenteras i elevernas lÀroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan pÄverka deras förstÄelse av begreppet. I studien anvÀnde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av lÀroböcker för skolÄr 3 och 4. VÄr undersökning visar att Àven om eleverna uppvisar bra förstÄelse av likhetstecknet nÀr de löser uppgifter av strukturell typ, har de svÄrigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhÀvs i lÀroböckerna för Äk 3 minskar betydligt i lÀroböckerna för Äk 4.

Detta arbete handlar om lÀrares förhÄllande till de nationella proven, som sedan 1996 hÄlls för skolÄr 5, i syfte att hjÀlpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns andra faktorer som pÄverkade lÀrares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. VÄrt material hÀmtade vi frÄn tvÄ olika skolor.I vÄr teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i anvÀndandet av de nationella proven samt dess syfte. HÀr framkommer det Àven olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lÀrare den bÀsta förutsÀttning för en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.NÄgra olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.I vÄr undersökande del framkommer det att lÀrare anvÀnde sig av olika material och inte bara de nationella proven dÄ de bedömde elevernas kunskaper i matematik..