Sök:

Sökresultat:

8482 Uppsatser om Elevers attityder till sprćkinlärning - Sida 59 av 566

Är du nyfiken pĂ„ eller rĂ€dd för hypnos? : En kvantitativ undersökning om attityder till hypnos och variabler som kan ha betydelse för attityden

Syftet med denna uppsats och enkÀtundersökning var att undersöka vilka attityder som rÄder till hypnos bland ett brett urval av mÀnniskor. De variabler som förvÀntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förÀndring, kÀnnedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och dÀr kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade pÄ en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. TvÄ variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kÀnnedom om alternativa metoder. Motivation visade pÄ en trend till signifikans.

Den individanpassade lÀs- och skrivutvecklingen : En kvalitativ studie om hur den individanpassade lÀs- och skrivinlÀrningen bedrivs i förskoleklassens verksamhet

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Flickor och dataspel

Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka flickors vÀrderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest anvÀndbart behandlar attityder och vÀrderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhÄller sig till varandra nÀr de spelar dataspel.

LÀroböcker eller IKT? : LÀrares attityder till lÀromedel i svenska Ärskurs 5

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares attityder till lÀromedel, lÀroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lÀrares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i anvÀndandet av dessa lÀromedelsformer. Vi anvÀnde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar pÄ detta inom svenskundervisningen med lÀrare i Ärskurs 5 i tvÄ olika kommuner. VÄra resultat visar att samtliga lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda IKT i sin undervisning och att samma lÀrare ocksÄ till stor del anvÀnder lÀroböcker som en utgÄngspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig ocksÄ finnas skillnader mellan de tvÄ undersökta kommunerna i frÄgan om huruvida de anvÀnde IKT eller lÀroböcker i undervisningen.

Penna, vad Àr det? : En kvalitativ studie av lÀrares attityder och uppfattningar om elevers skrivprocess med fokus pÄ skrivverktyg

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

Matematik, ett nyttigt Àmne men inte sÀrskilt intressant! : En studie av elevers upplevelser av Àmnet matematik i grundskolans senare Är.

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Är alla lĂ€rare svensklĂ€rare? En undersökning om olika Ă€mneslĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till gymnasieelevers sprĂ„kutveckling med fokus pĂ„ det muntliga

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ ett yrkesprogram.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Om alla gör sin del? : ? En pedagogisk studie av ett kommunalt energiprojekt

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

FörÀldrars regler och grÀnssÀttning för alkohol och nikotin bland ungdomar

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

StyrketrÀnande individers attityd till behovet av protein via mat och tillskott

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hÀlsa. Trots det Àr det fÄ idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. StyrketrÀnande individer fÄr ofta i sig mer protein Àn de behöver och under de senaste Ären har anvÀndningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hÀlsan och kostsamt för sÄvÀl plÄnbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebÀr att det Àr av intresse att undersöka individers attityder om man vill förÀndra deras beteende.

Att vÀxa i klassrummet: En studie över musiklÀrares arbete med grupprocesser, bedömning och musikÀmnets vetenskapliga och konstnÀrliga karaktÀr

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Gymnasieelevers alkoholbeteenden och attityder till alkohol samt ANDT-undervisning

Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.

Attityder till fysisk aktivitet - bland elever i en miljonstad utomlands jÀmfört med elever pÄ Sveriges landsbygd

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

Fyra lÀrares erfarenheter av elevers matematiksvÄrigheter

Detta examensarbete undersöker fyra lÀrares erfarenheter av elevers svÄrigheter i matematik. Arbetet Àr inriktat pÄ grundskolans tidigare Är, för att ge en bakgrund till de lÀrare som arbetar pÄ den senare delen av grundskolan. TvÄ lÀrare frÄn förskoleklass och tvÄ frÄn tredjeklass har intervjuats för att ta reda pÄ vilka svÄrigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svÄrigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgÄ ifrÄn Àr Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssÀtt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sÀttet.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->