Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur lÀrare i början av sin yrkeskarriÀr tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande Àr ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnÄ. FrÄgestÀllningarna som studien besvarar Àr:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr?-      Vilka undervisningsstrategier anvÀnder dessa historielÀrare i början av sin yrkeskarriÀr för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har pÄverkat historielÀrarnas sÀtt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger pÄ totalt tre intervjuer med historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr pÄ högstadiet. TvÄ gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgÄngar. EnkÀtundersökningen som föreligger denna rapport Àmnade att mÀta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna pÄgymnasiet. För att kunna mÀta attityderna har enkÀtverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey anvÀnts. EnkÀten har besvarats av 605 respondenter frÄn teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet pÄ tvÄ gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik Àr lÄgt pÄde undersökta skolorna och det tenderar att bli lÀgre med Ären.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma Àr en allt vanligare sjukdom i vÀrlden. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade frÄn samhÀllet och tenderade att bli skuldbelagda för sitthÀlsotillstÄnd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvÄrdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vÄr utbildning pÄ negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvÄrdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vÄrdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningens omvÄrdnadsprogram. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lÀrares syn pÄ elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar pÄ att eleverna och lÀrarna har samma uppfattning om vad elevinflytande Àr i lÀrandeprocessen. Elevinflytande innebÀr möjlighet att pÄverka sitt lÀrande i utbildningen. LÀrarna och eleverna tycker ocksÄ att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas lÄga engagemang och okunskap om inflytandets innehÄll.

Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och Àr ett vÀrldshÀlsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmÀnfarliga sjukdomar, och det finns Àven kliniska riktlinjer och förhÄllningsregler gÀllande omvÄrdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vÄrden av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV Àr tvÄ patientgrupper som kan rÄka ut för detta.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

En organisations vÀrderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vÀgleder medlemmarna om vilka beteenden som Àr önskvÀrda och om hur organisationens mÄl ska nÄs. En stark och enad organisationskultur dÀr alla strÀvar mot organisationens mÄl kan endast uppnÄs genom att medlemmarna delar organisationens vÀrderingar. I detta examensarbete har anstÀlldas attityder till sin organisations vÀrderingar undersökts. Mer specifikt, om de anstÀllda upplever att det Àr viktigt att dela organisationens vÀrderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens vÀrderingar och hur vÀrderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

Attityder pÄverkar vÄr informationshantering, vÄrt omdöme och vÄrt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvÄrdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. TvÄ-vÀgs variansanalyser anvÀndes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive lÄg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anstÀllning (kriminalvÄrdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.

This study examines some students? attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students? attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..