Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare som bedriver undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ dessa lÀrares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. UtifrÄn nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lÀrare finner det svÄrt att tillÀmpa utförde vi ett antal intervjuer med lÀrare frÄn olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar pÄ hur man tidigare sett pÄ och arbetat med friluftsliv pÄ olika sÀtt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter kring Àmnet friluftsliv.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilken variation som kan finnas i elevers Äsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda pÄ om elevers inflytande över lÀrandet pÄverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i Àmnet geografi pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas Äsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nÀmnvÀrt, men att trivseln i klassen ökar nÄgot genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i frÄga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande Àn vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lÀrande. Syftet Àr att undersöka hur matematiklÀraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lÀrande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmÀrksammat om arbetet med bedömning för lÀrande. LÀrarna som deltagit i studien via intervjuer ÄskÄdliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lÀrande för att frÀmja sina elevers lÀrande. Arbetet med bedömning för lÀrande sker genom att tydliggöra mÄlen för eleverna, ta hÀnsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback frÄn lÀrare, kamrater och frÄn eleverna sjÀlva.

Uppsatsen Àr en studie av hur lÀrare bedömer och betygssÀtter elevers muntliga prestationer pÄ den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, dÀribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mÄl att styra lÀrarnas arbete med det mÄl- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnÄ sitt syfte. LÀrarna, de fem informanterna, beskriver i tvÄ olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut dÄ de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lÀrarna bedömer, hur lÀrarna bedömer samt varför lÀrarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvÀrdighet, ojÀmlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder nÀr lÀrarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Även brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur lÀrare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmÄgan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklÀrare som arbetar kontinuerligt med problemlösning.Resultatet visar att lÀrare anvÀnde sig av flera olika tillvÀgagÄngssÀtt i arbetet med problemlösning sÄ som olika parsammansÀttningar, Ipads och smÄ whiteboards. Studien visade Àven pÄ att lÀrarna ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lÀrare ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor utvecklas vid en undervisning som bygger pÄ problemlösning skilde deras arbetssÀtt och motivering till arbetsÀtt nÄgot.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Bakgrund Det Ă€r mĂ„nga teoretiker och forskare som Ă€r överens om att leken Ă€r viktig för barns utveckling och stimulerar barns lĂ€rande. I förskolan idag Ă€r leken ett naturligt arbetssĂ€tt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger anvĂ€nda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi sjĂ€lva Ă€r intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det Ă€r intressant att fĂ„ veta hur förĂ€ldrar ser pĂ„ lek. Syfte Syftet med vĂ„r studie Ă€r att kartlĂ€gga förĂ€ldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolĂ„ren.

I denna uppsats har jag fÄtt möjligheten att gÄ vidare och undersöka ett Àmne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader Àven inom ett litet land som Sverige och hur dessa pÄverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonÄringar dÄ de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumÀrkesindustri. Intresset lÄg i att utreda huruvida deras varumÀrkesattityder pÄverkades beroende pÄ miljön de lever i. Jag valde dÀrför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonÄringar lever i och deras attityder till varumÀrken. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av teorier inom konsument beteende sÄsom kultur och dess pÄverkan pÄ mÀnniskor, attitydteorier och tonÄringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gĂ€ller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angĂ„ende de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar ocksĂ„ att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka Ă€tgĂ€r-der som vidtas i frĂ„ga om attityder och förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€llande övervikt. Övervikts-problemet Ă€r komplext och dĂ€rför finns det inga tydliga svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar utan svaren Ă€r beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mĂ„r fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan Ă€r beroende pĂ„ vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrĂ„n, i skolan och i det övriga samhĂ€llet.

Syftet med studien var att undersöka vad vÄrdpersonalen inom kommunens sÀrskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jÀmförande design. Genom ett bekvÀmlighetsurval valdes tvÄ kommunala boenden ut, ett i GÀstrikland och ett i HÀlsingland. EnkÀter lÀmnades ut till vÄrdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. EnkÀten innehöll 13 pÄstÄenden och 13 attitydfrÄgor angÄende personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Bakgrund: Alkoholism Àr en sjukdom som orsakar tvÄ och en halv miljon dödsfall varje Är runtom vÀrlden. Alkohol skadar sjÀlen och kroppen frÄn topp till tÄ. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem Àr en av förutsÀttningar för att stödja patient i hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem Àr bland personal inom primÀr vÄrd och inom somatiska vÄrdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.