Jag har i den här uppsatsen undersökt på vilket sätt skapande kan användas som motivation till lärande i religionsämnet på gymnasiet. Detta har skett genom observation av en lektionsserie i etik och moral som hölls i två klasser i tredje året på gymnasiet. En stor del av lektionsserien fick eleverna i grupper arbeta med att skapa ett bords- eller kortspel som skulle ha förankring i det de fått lära sig i genomgångar. I slutet av lektionsserien kompletterades observationen med en enkätundersökning. Den insamlade informationen analyserades sedan från ett hermeneutiskt perspektiv.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda vilka förutsättningar lärare i idrott och hälsa (F-6) skapar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. Undersökningen belyser hur väl ämnets syfte, mål och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lärarna går tillväga då de bedömer elevernas prestationer och hur lärarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lärandet.Frågeställningar:? Förmedlar lärarna mål och kriterier till eleverna?? Vilka strategier använder lärarna för bedömning och betygsättning?? Vilka möjligheter ger lärarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen är fem lärare som jobbar med ämnet idrott och hälsa på låg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att få djupa, ingående och innehållsrika svar på mina frågeställningar.ResultatResultatet av studien visar att lärarnas arbete med att förmedla mål och kriterier till eleverna sker i olika stor utsträckning, samt att lärarna använder sig av olika metoder för att nå fram.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda på högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer på ett antal skolor i Gävle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger från tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom ämnet jag avsåg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika områden, varav resultaten också är redovisade inom dessa områden. En del fokus har legat på hur pedagogerna uppfattar elevernas syn på islam, samt hur den speglas i skolans miljö.

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning.

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Denna studie undersökte hur strukturerad självbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, påverkade elevernas lärande i form av självinsikt, attityd till framgång, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i åldrarna 11-15 år, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att ställa frågor när de inte förstod, att hjälpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkätform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgång jämfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om självbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förändringar i motivation, attityder till lärande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansåg sig ha blivit mer motiverade.

Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida läsning av skönlitteratur påverkar elevers studieframgångar i skolan samt om lärare respektive elever tror att skönlitterär läsning kan ha någon påverkan på elevers framgångar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, där tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkätundersökning har även genomförts bland elever i årskurs nio och högstadielärarna på en skola. Resultaten visar att språk och skönlitterär läsning påverkar elevers medvetenhet och därmed även studieframgångar, och att det är i hemmen kompletterat med lärarnas pedagogiska arbete som elevernas läsvanor grundas. Få elever läser skönlitteratur och det överensstämmer med deras attityder till läsningens vikt.

Frågeställningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. När eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de då vara relevant? Vi analyserar elever från första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vår undersökning ställs eleverna inför ett fiktivt dilemma och får svara på hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivåer av moralutveckling och vilken förmåga de har till etiskt tänkande.