Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

I denna uppsats undersöktes kvalitén på nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?Skådespel?. Eleverna gick i skolår nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten på valfritt sätt och skriva ner sitt resultat och lämna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna på egen hand kunde upptäcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att våra elever kan mer än vi tror.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Sammanfattning Nikolai Zavgorodni (2008) Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse har musicerandet i elevernas musikaliska utveckling. Studien omfattar musikundervisningen i gymnasieskolan. Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metoder i min studie. Den kvantitativa metoden var i form av enkätundersökningen och kvalitativa metoden i form av observationer men framförallt i form av definitioner, konceptioner och teoretiska konstruktioner. Resultatet visar att musicerandet har en stor betydelse för musikstuderande och rock- och popmusik har en hög status i undervisningen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

För att skolelever ska må bra och kunna prestera bra i skolan är det viktigt att de serveras god och näringsriktig mat i skolan. Skollunchen handlar om så mycket mer än bara om maten och hur den är tillagad. Matsalsmiljön, inkluderat bemötandet från kökspersonalen och andra vuxna i matsalen, är andra viktiga faktorer som spelar in för elevernas totala matsalsupplevelse. En skolmatsal ska inte bara vara en plats där det serveras mat utan ska också vara en social mötesplats för alla på skolan.Tidigare studier har visat att många elever tycker att bemötandet från kökspersonalen är av stor betydelse då elever väljer att äta skolmaten eller inte. Det finns även studier som visar att en stor del av eleverna i skolan tycker att det är viktigt att kökspersonalen är trevlig och tillmötesgående mot dem.Syftet med denna studie var att undersöka skolkökspersonals bemötande gentemot elever i samband med skollunchen.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andraspråk. Detta innebar att jag undersökte hur lärare bedömde sina elevers texter och om deras fokus låg på texternas form eller innehåll. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar utförde jag lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen visar på stora olikheter i bedömningarna, lärarna emellan. De lärare som hade elever med låg språkförmåga fokuserade mest på deras elevtexters form, medan de lärare som hade elever med mer utvecklad språkförmåga fokuserade på texternas innehåll.

I detta arbete används en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor på Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestående i en utvärdering i enkätform tillsammans med min egen utvärdering av min insats som lärare utifrån videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att få en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmåga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, få veta elevernas syn på förmedlingen och få insyn i lärarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen på lärandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan användas.